Martin forskar för meningsfulla studier

Deras uppväxt har präglats av sociala problem, missbruk och brottslighet. Och de hatade att gå i skolan. Varje år skrivs 1000 ungdomar in på särskilt ungdomshem för tvångsvård och studier. Det är i den här miljön som fil dr Martin Hugo bedriver sitt forskningsarbete.

MARTIN HUGO

Född 1968
Uppväxt Norrahammar
Bor Villa i Bankeryd
Familj Fru och två barn
Arbete Lektor i pedagogik på HLK. Undervisar 25 procent och forskar 75 procent inom ramarna för projektet "Ungdomsbrottslingar, skola och lärande". Verkar inom ramarna för forskningsmiljön Skolnära forskning.
Före forskningen Idrottsgymnasium med inriktning basket på Sandagymnasiet i Jönköping. Backpacker och lärarvikarie. Grundskollärarutbildningen vid HLK, inriktning NO, matematik och idrott, 1991-1994. Doktorsexamen 2007.
På fritiden Bordshockey och nätpoker.

Martin Hugo beskriver det själv som "en bra dag på jobbet". Att besöka ett av Sveriges 30 ungdomshem och intervjua intagna ungdomar och deras lärare är det roligaste jobbet han har haft.

— Det är oerhört spännande att åka till en ny plats, möta främmande människor och lära känna dem. Kommer jag att få ihop det material som jag behöver för min forskning? Det är förvånansvärt många som öppnar sig, berättar Martin som är entusiastisk — men ingalunda naiv.

— Man lär sig väldigt mycket i det här jobbet. Jag har fått se sidor av samhället som jag inte visste fanns. Många av ungdomarna har haft en uppväxt som vi vuxna med våra städade förhållanden har svårt att föreställa oss...

Först ut att doktorera

Men vi tar det från början. 1994 tog Martin sin grundskollärarexamen vid Högskolan för Lärande Kommunikation. Efteråt fick han jobb direkt, på Råslättskolan i Jönköping där han trivdes alldeles utmärkt.

— Till saken hör att jag gillar att läsa. Jag har alltid haft någon kurs på gång vid sidan av jobbet, det är så jag fungerar. Jag har bland annat läst humanekologi och pedagogik och just nu läser jag filosofi på distans, förklarar Martin som ser studierna som en avkopplingsbubbla snarare än som ett stressmoment.

1999 erbjöds han en tjänst som adjunkt på högskolan och när skolan 2003 startade sin forskarutbildning var Martin först på tåget. Faktum är att Martin blev den förste vid HLKs forskarutbildning att doktorera (som gått hela utbildningen i Jönköping vill säga, en överflyttad forskare hann före med promoveringen).

"Att forska ska vara roligt. Det gäller att hitta ett ämne som man brinner för. På det viset liknar det alla andra jobb."

Mest lästa avhandlingen

Avhandlingens ämne kom till honom genom ett telefonsamtal. En lärare på gymnasiets individuella program var frustrerad över att eleverna hade så dålig studiemotivation och skolkade mycket. Läraren hade utformat en handlingsplan för sin nästa klass — var Martin möjligtvis intresserad av att följa arbetet?

Det var han, och resultatet blev avhandlingen Liv och lärande i gymnasieskolan som lades fram 2007 och under två års tid var den mest lästa på Skolporten. Kanske för att den berättar en framgångssaga? Under de tre år som Martin följde eleverna var deras utveckling nämligen häpnadsväckande. Många tog en ansenlig mängd poäng och fick jobb efter gymnasiet. I Martins slutsatser identifierades tre framgångsfaktorer:

— Eleverna var inte bara omotiverade, utan direkt fientligt inställda till skolan. Därför gällde det att bryta motståndet. För det första ville eleverna uppleva att studierna hade ett innehåll, att de faktiskt lärde sig något som var relevant för deras vardag. För det andra måste de mellanmänskliga relationerna mellan lärare och elev fungera. I en vanlig skolsituation så kan en elev ha överseende med att man inte gillar en lärare och gå till lektionen ändå. Men den här gruppen stannar hemma. För det tredje måste eleverna få känna något så självklart som delaktighet, konstaterar Martin. 

Under de tre åren tillbringade Martin nästan 400 timmar tillsammans med eleverna. Hans forskning utgår från den etnografiska metoden som innebär att man delar erfarenheter med de människor som ingår i det sammanhang som ska studeras.

— Det passar mig perfekt att få komma ut och träffa folk. Jag skulle bli galen av att sitta vid ett skrivbord! 

Personliga intervjuer

Martin använder samma metod i sitt nya forskningsprojekt Ungdomsbrottslingar, skolan och lärande som finansieras av Statens institutionsstyrelse. Under tre års tid kommer han att undersöka studieförutsättningarna vid svenska ungdomshem, varav åtta specialstuderas genom besök och intervjuer.

Unga kan tvångsomhändertas enligt Lagen om särskild ungdomsvård, istället för fängelse, eller enligt Lagen om vård av unga vilken ofta träder in i samband med sociala problem eller drogmissbruk. I båda fallen består vistelsen av vård samt av studier. Hur stor del som är studier kan variera med varje ungdomshem — från några timmar i veckan till fulla skoldagar. Uppstyrning pågår vilket gör att studien är av extra stort intresse.

Martin är positivt överraskad av den respons han fått av ungdomarna på hemmen. Bara två av 55 har sagt nej.

— Mina frågor handlar enbart om ungdomarnas förhållande till skolan, förr och nu. Jag gräver inte i något annat och det är därför de släpper mig in på livet. 

Kan förändra framtiden

Resultatet av studien presenteras först 2012 men redan nu har Martin skaffat sig en bra bild av den komplexa situationen.

— Nästan alla av ungdomarna har haft en strulig bakgrund. De har blivit inlåsta av många olika orsaker, de tillhör många olika samhällsgrupper och vistelsetiden varierar. Det är alltså en svår pedagogisk uppgift man ställs inför som lärare!

Det enda som ungdomarna egentligen har gemensamt är ett jobbigt förhållande till allt vad skola heter. Men det betyder inte att de saknar intellektuell kapacitet:

— De kan, om de får rätt förutsättningar. Och det är det som hela min forskning kretsar kring: Hur ser meningsfullt lärande ut och hur skapar man förutsättningarna för den som inte är motiverad?

Martin tror inte på underverk men menar att studien kan göra nytta ur ett samhällsperspektiv.

— Om vi kan erbjuda de här ungdomarna bra undervisning så genomför de sin utbildning. Då blir de anställningsbara och med ett riktigt jobb minskar risken för återfall!

2011-02-21





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information