Search toggle

Databaser för bibliometrisk analys

Nedan ges fyra exempel på viktiga datakällor som används vid bibliometriska studier.

Kontakt

Stefan Carlstein
stefan.carlstein@ju.se
036-10 10 15

De första två används i första hand för citeringsanalyser av givna mängder artiklar eller för att beräkna antalet artiklar en enhet har publicerat i internationella refereegranskade tidskrifter. Den sista databastypen är exempel på en datakälla som kan ligga till grund för en typ av utvärderande bibliometri vilken tar hänsyn till fler publiceringskanaler än enbart tidskrifter.
Utöver bibliografiska data som normalt krävs för att identifiera ett dokument såsom författare, titel, tidskrift och år, indexerar citeringsdatabaser även de ingående publikationernas referenslistor. Ursprungligen avsett för att komplettera de traditionella metoderna för informationsåtervinning, idag används citeringsdatabaserna också för att räkna antalet citeringar en given mängd publikation erhållit.

Web of Science som ägs av Thomson Reuters har under lång tid varit den främsta källan för utvärderande bibliometri då databasen är multidisciplinär och har en internationell täckning av refereegranskade tidskrifter. Ett alternativ kom först med lanseringen av databasen Scopus år 2004. Dessa två databaser indexerar ett stort antal tidskrifter inom de flesta ämnesområden, men täckningen varierar som framgår nedan, både med avseende på aktiva tidskrifter och hur långt tillbaka i tiden som referenslistorna i de ingående artiklarna är indexerade. Därmed kan studier av samma analyserade enheter falla olika ut beroende på vilken databas som används.

Google Scholar är till skillnad från de ovanstående en licensfri tjänst, men uppgifter om täckning, kvalitet på indexerad data och svårigheter att utföra normalisering med avseende på ämnesområde gör att den idag knappast kan anses vara ett alternativ till de kommersiella citeringsdatabaserna som källa för utvärderande studier.   

Ger åtkomst till de tre citeringsindexen:

Science Citation Index Expanded (täckning 1945-).
Social Sciences Citation Index (täckning 1956-).
Arts & Humanities Citation Index (täckning 1975-).

Sammantaget täcker dessa cirka 10 000 refereegranskade tidskrifter.

Indexerar över 15 000 refereegranskade tidskrifter. Men endast från och med 1996 indexeras referenslistorna konsekvent.

Google Scholar indexerar ett brett spektrum av vetenskaplig litteratur som är tillgänglig på webben: tidskrifter, böcker, preprints, rapporter och material från digitala arkiv. Täckningen före 1990 är svag.

  • Lokala arkiv (t.ex. DiVA)

Lokala eller nationella arkiv bygger på självregistrering av publikationer. De flesta lärosäten har idag publikationsdatabaser som redovisar de anställda forskarnas produktion av publikationer. Denna typ av databas kan ligga till grund för en analys av publiceringsmönster och utvärdering med avseende de olika publiceringskanalernas på förhand fastställda prestige och genomslag (se vidare evaluerande bibliometri).

Sidan uppdaterad 2017-12-18






Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information