Search toggle

Definitioner & terminologi

Precis som alla andra forskningsområden har bibliometri sin egen terminologi.

Kontakt

Stefan Carlstein
stefan.carlstein@ju.se
036-10 10 15

Nedan presenteras några utgångspunkter samt några basala termer som är bra att känna till om man har för avsikt att följa diskussionerna som förs kring bibliometri i Sverige idag.

Datamaterialet som ligger till grund för bibliometriska analyser är de vetenskapliga publikationer (eller deras surrogat i form av bibliografiska poster) som finns indexerade i multidisciplinära eller ämnesspecifika databaser. I vissa databaser indexeras förutom traditionell bibliografisk information såsom författare, titel och abstract, även publikationernas referenslistor och samtliga författares adresser. Detta möjliggör analys av publikationer med avseende på antalet erhållna citeringar samt att på basis av adresserna tillskriva dessa citeringar specifika enheter. Citeringar utgör en central komponent i den bibliometriska metodologin då de används för att indikera publiceringarnas genomslagskraft, vilket i evaluerande analyser uppfattas som den mätbara aspekten på kvalitet. I sammanhanget är följande begrepp centrala:

  • Analyserad enhet. Föremålet för en bibliometrisk studie. Olika aggregationsnivåer kan vara aktuella till exempel forskningsgrupp, institution, lärosäte eller land. Enheter kan också definieras i termer av ämnesområde eller specifika tidskrifter.
  • Genomslagskraft/impact. Avser vanligen någon typ av mått på en analyserad enhets citeringsfrekvens. Förenklat gäller att ju högre citeringsfrekvens, desto större genomslag (impact) tillskrivs enheten i fråga. Genomslagskraft är dock inte ekvivalent med kvalitet, men används ofta som en partiell indikator på detta svårdefinierade begrepp.
  • Normering. Eftersom olika forskningsfält har olika publiceringstraditioner kan inte citeringsfrekvensen eller publiceringsfrekvensen mellan exempelvis två forskargrupper jämföras med varandra innan hänsyn tagits till detta faktum. Vidare är citeringsfrekvensen beroende av vilka år publikationerna publicerades (citeringarna ackumulerar med tiden) samt publikationstyp. Normering innebär att man jämför lika med lika för att erhålla ett normaliserat värde som kan ligga till grund för rättvisare jämförelser mellan givna enheter, det vill säga oberoende av tidsaspekt, publikationstyp och forskningsfält.
  • Självcitering. Vanligen avses händelsen då en författare refererar till sin egen publikation. I vissa studier räknas denna typ av citering inte, emellertid händer det att denna variabel ignoreras om ett tillräckligt stort antal publikationer analyseras eftersom andelen självciteringar då tenderar att vara relativt jämt fördelat mellan de olika enheterna. En självcitering kan dock definieras på flera sätt, till exempel  genom att förstaförfattaren är den samma i den citerade och i den refererande publikationen.
  • Citeringsfönster. När antalet citeringar som en publikation erhållit skall beräknas så används antingen ett öppet tidsintervall eller så används ett avgränsat tidsintervall. Det senare gör att citeringsvärden blir jämförbara över tid, ett treårsintervall innebär t.ex. att för en artikel publicerad under 2005 mäts citeringar under publiceringsåret samt år 2006, 2007 och 2008. Öppet tidsintervall är dock att rekommendera, givet att syftet ej är att jämföra förändringar över tid. Citeringar i detta fall mäts från och med publiceringsåret fram till studiens genomförande.
  • Fraktionalisering. Innebär att antalet citeringar eller antal publikationer relateras till antalet författare. För en publikation författad av n forskare vilken är citerad x gånger, tillskrivs varje författare x/n citeringar. Fraktionalisering med avseende på antal publikationer kan göras på liknande sätt. Fraktionalisering kan också utföras mot högre aggregationsnivåer till exempel institutioner, lärosäten eller länder.
  • Indikator. Bibliometriska analyser resulterar i en eller flera bibliometriska indikatorer. Ordvalet speglar det faktum att bibliometriska analyser endast kan mäta vissa aspekter av den komplexa och mångdimensionella forskningsverksamheten. Indikatorer kan konstrueras för att mäta vitt skilda ting: ligger fokus på utvärdering begagnas kvalitetsindikator medan strukturindikatorer används för att studera olika samband mellan författare, publikationer eller andra analyserade enheter.

Sidan uppdaterad 2015-08-16






Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information