Search toggle

Alternativ norsk modell

Ett ofta framfört alternativ till citeringsbaseradeutvärdering är en modell, eller någon variant av denna, som används i Norge.

Kontakt

Stefan Carlstein
stefan.carlstein@ju.se
036-10 10 15

Speciellt brukar ett dylikt alternativ förespråkas av företrädare som anser att den svenska modellen endast är applicerbar på en delmängd av de befintliga disciplinerna. Den norska modellen anses då lämpligare eftersom dess underlag för evaluering ej är begränsat till internationella vetenskapliga tidskrifter samt att den använder sig av andra kriterier än citeringar för att estimera genomslagskraft.
Den norska modellen kräver en nationell databas (Database for statistikk om høgre utdanning) där bibliometrisk information samlas oavsett disciplin. Varje institution registrerar de publikationer som en anställd forskare producerar och dessa data kvalitetssäkras sedan centralt. Som i den svenska modellen gäller att inte alla publikationer är poänggivande. En publikation måste uppfylla följande krav:

  • Presentera en ny insikt (originalforskning).
  • Vara i en form som gör resultaten reproducerbara, eller användbara i ny forskning.
  • Presenteras på ett språk och med en distributionskanal som gör den tillgänglig för de flesta forskare som kan ha intresse för den.
  • Presenteras i en publiceringskanal som har utvecklade rutiner för peer review (kollegial granskning).

Ämneskommittéer, knutna till norska Universitets og høyskolerådet, har tagit fram ett register över förlag och tidskrifter vars publikationer förväntas uppfylla dessa krav inom olika forskningsområden. I dagsläget består detta register av cirka 1 000 förlag och 20 000 tidskrifter. Åtkomst till det sökbara registret över godkända publiceringskanaler tillhandahålls här.

Vidare är bara tre publikationstyper godkända:

  1. Förlagsproducerade monografier.
  2. Kapitel i förlagsproducerade antologier.
  3. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter & serier.

Rapporter, publikationer i olika typer av universitetsserier, läroböcker och populärvetenskapliga verk är exempel på icke godkända publikationstyper. En huvudpoäng i systemet är att publiceringskanalerna är indelade i två nivåer (tre om man räknar nivå 0 som ej genererar poäng). Publiceringar på förlag och i tidskrifter på nivå 2 genererar högre poäng än motsvarande publikationstyper på den lägre nivån. Publiceringskanalerna på nivå 2 skall vara de som (a) uppfattas som de mest ledande i breda facksammanhang, och (b) de som utger de mest betydande publikationerna från olika länders forskare. Publiceringskanalerna på nivå 2 ska vidare utge cirka 20% av givet forskningsområdes publikationer, detta så att tillgången på nivå 2-kanaler blir likvärdigt över forskningsområdena.

En publikation ges sedan en viktad poäng vilken bestäms av dess typ och av dess publiceringskanals nivå enligt följande viktningsschema:


En analyserad enhet (institution eller lärosäte) kan tillgodoräkna sig en publikation vars författare uppger anknytning till enheten vid utgivningstillfället. Modellen tillämpar dock fraktionalisering så att en enhet tilldelas poäng efter andelen författare som tillhör institutionen. Tillämpning av modellen resulterar sedan i en publikationspoäng för varje enhet, ett viktat uttryck för produktivitet  och genomslagskraft. Poängerna ges genom att författarandelar multipliceras med motsvarande vikter vilka redovisas i schemat ovan.

Varianter av den norska modellen kan appliceras på enskilda lärosäten i Sverige. Så görs till exempel konsekvent vid Stockholms universitet. Utgångspunkten är de norska registren med godkända tidskrifter och förlag indelade i nivåer samt det aktuella viktningsschemat. Data rörande publiceringsverksamheten inhämtas från den lokala publiceringsdatabasen (DiVA). Fördelen med den norska modellen är att ett bredare spektrum av publikationer ingår i analysen jämfört med det svenska tillvägagångssättet. Samtidigt måste man vara medveten om ett antal problem såsom: bristfällig kvalitet på det självregistrerade materialet i publikationsdatabaserna och att publiceringskanaler som är relevanta för svenska forskare i vissa fall kan vara frånvarande i det norska registret. Vidare måste man ta ställning till hur den norska modellens avsaknad av en tydlig normalisering med avseende på forskningsområde påverkar fördelning av publikationspoäng.

Sidan uppdaterad 2015-08-16






Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information