Social representationsteori: teoretiska och metodologiska perspektiv i studiet av vardagliga föreställningar, 5 poäng

Kursen avser att bereda de studerande möjlighet att bekanta sig med teoribildningen kring sociala representationer och med den empiriska forskningen som bedrivs inom detta vetenskapsområde.

Ett samarbete mellan Högskolan för lärande och kommunikation, Institutionen för utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet och Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Teoribeskrivning

Teorin om sociala representationer, som i Europa framför allt är knuten till Ecoles des Hautes Etudes en Sciences Sociales i Paris och till London School of Economics, har tilldragit sig allt större intresse internationellt. I Norden är emellertid teorin relativt okänd och oprövad, men intresset har ökat inte minst efter publiceringen av en introducerande antologi (Chaib & Orfali, 1995 på Daidalos).

Teorin lanserades för drygt 30 år sedan av den franske socialpsykologen Serge Moscovici och står kort för de föreställningar, övertygelser, begrepp och vetanden som utvecklas inom ramen för människors dagliga interaktion med varandra och som bidrar till formandet av det "sunda förnuft" med vars hjälp människan orienterar sig i vardagen. Teorin har sin kärna inom socialpsykologin, men har utvecklats och tillämpats inom bl.a. pedagogik, psykologi, sociologi, företagsekonomi, vårdvetenskap och kommunikationsvetenskap.

Forskning om sociala representationer fokuserar på studier av våra föreställningar om omvärlden. Hur de skapas, förmedlas, förhandlas och bekräftas i den sociala interaktionen mellan människor som ingår i bestämda kulturer eller delkulturer. Teorin om sociala representationer handlar om hur olika subjekt tillsammans bildar kollektivt förankrade föreställningar om hur "verkligheten" är beskaffad. Dessa föreställningar eller representationer, kan vara av olika slag och beröra olika socialt konstruerade fenomen som t.ex. handikapp, konkurrens, demokrati, jämlikhet, kön osv. Forskning om sociala representationer intresserar sig huvudsakligen för vardagliga erfarenheter av dessa fenomen, dvs. hur människor, utifrån sin "common sense", bildar vardagskunskap om världen.

Kursens mål

Kursen avser att bereda de studerande möjlighet att bekanta sig med teoribildningen kring sociala representationer och med den empiriska forskningen som bedrivs inom detta vetenskapsområde.

Kursen syftar även till att granska förhållandet mellan teorin om sociala representationer och andra teoribildningar, t.ex. fenomenologi, social konstruktivism, symbolisk interaktionism och genealogisk epistemologi.

Målgrupp

Kursen vänder sig till forskarstuderande inom samhällsvetenskap och humaniora som i sin forskarutbildning behöver bredda sitt kunskapsfält genom tillägnandet av vetenskapliga verktyg för analys av den socialt konstruerade verkligheten. Kursdeltagarna förutsätts ha förvärvat kunskaper från tidigare vetenskapliga metodkurser inom respektive forskarutbildning.

Genomförande

Kursen genomförs som ett samarbete mellan Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, Karlstads universitet och Stockholms universitet. Kursen äger rum vid de olika lärosätena vid totalt fyra tillfällen höstterminen 2004 och vårterminen 2005. Varje tillfälle omfattar två heldagar (måndagar och tisdagar). Kursen består av föreläsningar, aktivt deltagande i litteraturseminarier och diskussioner i mindre grupper. Litteraturen är uppdelad i dels en obligatorisk del med kursens kärnlitteratur, dels en icke-obligatorisk del som avsedd att fungera som en referenslista för kursdeltagarna. Den senare kan vidareutvecklas under kursens gång.

Tre gästföreläsare är inbjudna. Vid det första kurstillfället kommer professor Ivana Marková, University of Stirling i Skottland att medverka. Därefter, vid de två nästkommande tillfällena, kommer professor Uwe Flick, University of Applied Sciences i Berlin att gästa kursen. Vid det tredje tillfället kommer också Dr. Sandra Jovchelovitch, London School of Economics att medverka. De två avslutande kursdagarna ägnas åt reflektion och examination av deltagarnas uppsatspapper kring fritt valda fördjupningsämnen.

27-28 september, 2004 (Jönköping)
Presentation av socialrepresentationsteori; dess ontologiska utgångspunkter, hur teorin har utvecklats och ska förstås.
Relationen till andra teoribildningar (fenomenologi, social konstruktivism/ konstruktionism, symbolisk interaktionism, genealogisk epistemologi, narrativ teori, dialogism, kulturteori).

25-26 oktober, 2004 (Karlstad)
Metodfrågor; hur sociala representationer studeras.

21-22 februari, 2005 (Stockholm)
Teorins olika delproblem:
hur sociala representationer uppstår, utvecklas, kommer i omlopp och delas
sociala representationers relation till identitet

23-24 maj, 2005 (Stockholm)
Ventilation och examination av uppsatspapper

Medverkande lärare

Professor Mohamed Chaib (Jönköping), mohamed.chaib@hlk.hj.se
Professor Solveig Hägglund (Karlstad), solveig.hagglund@kau.se
Professor Anders Gustavsson (Stockholm), anders@ped.su.se
Docent Sonja Olin Lauritzen (Stockholm), sonja@ped.su.se
Universitetslektor Karin Borgström (Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan i Stockholm), karin.borgstrom@socarb.su.se
Professor Ivana Marková (Stirling), im5@stir.ac.uk
Professor Uwe Flick (Berlin), flick@asfh-berlin.de
Dr. Sandra Jovchelovitch (London), s.jovchelovitch@lse.ac.uk

Kursassistenter
Doktorand Christian Eidevald (Jönköping), christian.eidevald@hlk.hj.se
Biträdande lektor i pedagogiskt arbete Annica Löfdahl (Karlstad), annica.lofdahl@kau.se
Doktorand Marie-Louise Stjerna (Stockholm), marie-louise.stjerna@ped.su.se

Kursadministratör Karin Karlsson (Jönköping), karin.karlsson@hlk.hj.se

Kursanmälan

Anmäl dig till kursen senast den 1 juni 2004 till Karin Karlsson via e-postadress karin.karlsson@hlk.hj.se. Berätta kortfattat om dig och dina forskarstudier. Ange namn, institutionstillhörighet, postadress (dit du önskar få post sänd), telefonnummer och e-post¬adress. Antalet deltagare är begränsat till 20 personer. Besked om antagning meddelas senast den 24 juni 2004.

Obligatorisk litteratur

Bauer, M. & Gaskell, G. (1999). Towards a paradigm for Research on Social Representations. Journal for the Theory on Social Behaviour, 29(2), 163-186. 

Chaib, M. & Orfali, B. (1995). Sociala representationer — om vardagsvetandets sociala fun¬dament. Göteborg: Daidalos.

Deaux, K. & Philogène, G. (Eds.). (2001). Representations of the Social: Bringing Theoretical traditions. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.

Farr, R. (1998). From collective to social representation: Aller et retour. Culture and Psychology, 4(3), 275-296.

Flick, U. (Ed.). (1998). The Psychology of the Social. Cambridge: Cambridge University Press.

Marková, I. (2003). Dialogicality and social representations. The dynamics of mind. Cambridge: Cambridge University Press.

Marková, I. & Moscovici, S. (1998). Presenting social representation: A conversation. Culture and Psychology, 4(3), 371-410.

Moscovici, S. (1984). The Phenomenon of Social Representations. In:
Farr, R., M. & Mosocovici, S. (Eds.). Social Representations. Cambridge: Cambridge University Press.

Referenslitteratur

Berger, P. & Luckmann, T. (1966). The Social Construction of Reality. London: Penguin. (Finns översatt på svenska: Kunskapens Sociologi).

Breakwell, G. & Canter, D. (Eds.). (1993). Empirical Approaches to Social Representations. Oxford: Clarendon Press.

Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. London: Routledge.

Chaib, M. & Orfali, B. (Ed.). (2000). Social Representations and Comminicative Processes. Jönköping: Jönköping University Press.

Duveen, G. & Lloyd, B. (Ed.). (1990). Social Representations and the Development of Knowledge. Cambridge: Cambridge University Press.

Herzlich, C. (1973). Health and Illness: A Social Psychological Analysis. London: Academic Press. (Utgavs 1969, översättning till engelska 1973).

Himmelweit, H. & Gaskell, G. (Eds.). (1990). Societal Psychology. Newbury Park, Calif: Sage Publications.

Jodelet, D. (1991). Madness and Social Representations. Hemel Hempstead: Harvester Wheatsheaf.

Marková, I. & Farr, R. (1995). Representations of health, illness and handicap. Amsterdam: Harwood Academic Publishers.

Sidan uppdaterad 2017-10-18

Forskning
2017-10-18





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information