Vårdplanering  med äldre — på vems villkor?
Om kommunikationen och organisationens betydelse.

Felicia Gabrielsson-Järhult, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutet för gerontologi.

Vårdplanering är i Sverige sedan 1990-talet en lagligt reglerad process i vilken det utöver den äldre vårdtagaren och närstående involveras aktörer från en rad olika verksamheter och professioner inom landsting, kommun alternativt privat äldreomsorg. Syftet är att utifrån en multiprofessionell bedömning av en äldre vårdtagares vård-, omsorgs- och/eller rehabiliterings behov planera för fortsatta insatser och informationsöverföring vid utskrivning från en vårdform till en annan. I regel sker vårdplanering när en patient skall skrivas ut från sjukhuset efter en vårdtid där. Många av vårdtagarna är utöver ålderdomens funktionsnedsättningar multisjuka och har begränsad kunskap om hur vård och omsorg är organiserad och vad de och deras närstående  kan ha för önskemål och möjligheter till stöd och hjälp.
Sedan 2005 bedriver Institutet för gerontologi ett projekt i syfte att bidra med fördjupad kunskap inom detta för svenska och nordiska förhållanden marginellt beforskade område av äldreomsorgen. Studiedesignen är kvalitativ och följer vårdplaneringsprocessen för ca 30 äldre vårdtagare från vårdplaneringsmötet på sjukhuset tills den äldre patienten fått vårdinsatserna genomförda och kan uttala sig om sina erfarenheter och åsikter om dess värde. Genom etnografisk datainsamling, observationer(video och bandinspelade), fokusgrupper med personal,  individuella intervjuer med patienter, närstående och personal från alla involverade professioner och journaler studeras såväl organisatoriska aspekter som de äldres möjlighet till delaktighet i beslut och genomförande av vården.
Under den etnografiska datainsamlingsperioden implementerades ett nytt IT baserat system för vårdplanering i den region där projektet genomförts. Detta medförde att projektet som helhet kom att förändras till att även omfatta studier av hur IT påverkar kommunikationen mellan personalen i de olika verksamheterna. Det förändrade arbetssättet är även studerat utifrån frågor om vad IT har för inverkan på den äldres möjligheter till delaktighet, d.v.s. hur kommunikationen mellan personalen och vårdtagaren kommit att påverkas. Projektet är etiskt godkänt av etisk forskningsnämnd i Linköping.  Resultaten planeras att under 2011 presenteras i en doktorsavhandling inom ämnet samhällsvetenskaplig gerontologi. 

2016-09-29





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information