Öppen tillgång - det nya förhållningssättet till forskningsdata

Högskolebiblioteket och forskargruppen CHILD i pilotstudie om öppen datalagring.

Forskarsverige är på väg över i en mer öppen och transparent forskning. De nya reglerna ska vara implementerade senast år 2025, men redan nu tar forskarsamhället sats för att förhålla sig till riktlinjerna om öppen tillgång till data. Högskolebiblioteket har i samarbete med forskargruppen CHILD inlett en pilotstudie i frågan.

Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag tagit fram förslag till nationella riktlinjer för en mer öppen vetenskap. Med motiveringen att forskningsdata ska kunna återanvändas i nya forskningsprojekt och att forskningsresultat som publicerats, ska kunna kontrolleras, inleds pilotförsöken att lagra data för sekundäranvändning. Öppenheten är också en demokratifråga; alla ska ha rätt att se och veta om det som finansierats av allmänna medel. Så fort du publicerat något ska dataunderlaget arkiveras och - så länge det inte finns någon form av sekretess – ges öppen tillgång. Dina resultat ska gå att kontrollera utifrån dina data. Dina egna anteckningar och bearbetningsmaterialet är däremot inte allmänna handlingar.

Vilka steg bör man då ta som forskare för att vara redo för förändringarna?

Forskargruppen CHILD ingår i en pilotstudie som Högskolebiblioteket via Svensk Nationell Datatjänst, SND, genomför. Inför en workshop fyllde alla forskarna i vilka specifika data de har inom olika projekt, i en så kallad datahanteringsplan (en dhp).

Ulf-Göran Nilsson, från Högskolebibliotekets projektgrupp förklarar;

 – I datahanteringsplanen beskriver forskaren vad som ska ske med data under och efter forskningsprojektet. Planen ska ses som ett levande dokument som förändras och uppdateras vartefter man gör nya saker, får ny finansiering eller så länge som projektet är igång och data används. En slags loggbok, kan man säga.

I dhp tar man också upp hur data ska långtidsbevaras och bli tillgänglig för sekundär användning (i de fall där så är möjligt). Öppen tillgång ställer större krav på forskarens arbetsprocess. Datahanteringsplanen ska i en första version göras redan vid designen av studien.

 – Det här är i grunden bra för forskningen. Det tvingar oss att vara genomtänkta redan från början. Så snart en studie planeras och när fondmedel ska sökas och etikprövning göras, måste man veta hur man ska samla in data, hur man ska analysera den och på vilket sätt data ska lagras under studien. Vi måste nu tänka kring att lagra data på ett sätt som är tydligt för nya användare, för att den ska kunna bli offentlig, förklarar CHILD:s forskningsledare Mats Granlund.

Redan i samtyckesprocessen måste respondenter känna till vad som kommer att hända med deras bidrag till forskningen i framtiden. En etikprövning sker alltid utifrån en studies syfte, med liknande syfte kan data därför återanvändas, med undantag där sekretessbedömning måste göras för att skydda intervjupersoners identitet.

VR:s förslag för nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information gäller till 2020. Målbilden är att allt ska vara genomfört till 2025. Åren fram till 2025 fokuseras på offentligt finansierad forskning. Man förväntar sig dock att hela forskarsamhället med finansiärer följer efter i utvecklingen.

Högskolebiblioteket arbetar aktivt med frågan om arkivering och tillgängliggörande av forskningsdata. I arbetsgruppen ingår Ulf-Göran Nilsson, Stefan Carlstein samt Anna-Lena Carlsson.

Nästa steg för CHILD-forskarna är att förse varje dataset med metadata för att öka sökbarheten. Metadata och dataset ska sedan både arkiveras och få ett doi-nummer eller annan Persistent Identifier, PID, i samband med att datasetet tillgängliggörs i ett mer eller mindre öppet arkiv. JU har för avsikt att införa ett e-arkiv under 2018 där bland annat arkivering av forskningsdata blir en viktig del.

Inom CHILD ser man det som viktigt att delta i pilotstudien.
 - Vi ser deltagandet i pilotstudien som en möjlighet att både lära oss, och att påverka utformandet av nya arbetssätt, säger forskningsledaren Mats Granlund.
 - Har vi dessutom chansen att bli ännu mer genomtänkta och välplanerade och därför göra ännu bättre forskning; då tar vi den. 

Läs mer om öppen vetenskap på JU (artikel från intranätet 2016)

För frågor, kontakta Ulf-Göran Nilsson

/Cecilia Allegrind

2017-02-06





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information