Efter tre år går Nationellt nätverk för forskning om barn och funktionshinder, in i en ny fas. Det handlar nu inte bara om att kartlägga befintlig svensk och internationell forskning inom området, att definiera gemensamma begrepp och samverkansmöjligheter, utan att faktiskt påbörja gemensamma forskningsprojekt och att söka fondmedel tillsammans.

 - Nu höjer vi samarbetet inom nätverket ytterligare en nivå, säger Mats Granlund, professor och forskningsledare för CHILD vid Jönköping University och barnnätverket nationellt.  

- Nätverket har alltid handlat om att vi är bättre tillsammans. Vi har de här tre åren tittat på vad som är beforskat och vilken väg vi ska ta. Vi satsar på nationell och internationell samverkan, vi blir bättre på longitudinella studier och multinivåanalys. Inom samarbetet erbjuder vi också kurser inom metod och analys som har varit väldigt bra och uppskattade av forskarna, fortsätter Mats Granlund.

Forskare är bättre tillsammans

I forskningsnätverket ingår drygt 110 etablerade barnforskare, doktorander, masterstudenter, habiliteringspersonal och beslutsfattare inom kommun och socialtjänst. Man tittar tillsammans på barn i behov av särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning eller ett långvarigt sjukdomstillstånd. Man betonar det tvärvetenskapliga perspektivet. Bakom nätverket står Institutet för Handikappvetenskap (IHV) som finns vid Örebro universitet, Linköpings universitet och vid Jönköping University, där man står för barnperspektivet inom forskningen.

Tvärvetenskap i barnets intresse

Institutet för Handikappvetenskap som tillsammans med CHILD driver Nationellt nätverk för forskning om barn och funktionshinder, har ett handikappvetenskapligt forskningsperspektiv som i sig är tvärvetenskapligt. Man vill optimera förhållanden för forskning som kan hantera frågor om barnets funktionalitet, funktionsnedsättning, hjälpmedel och se barnets situation utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv.

 - Vi vill hitta kopplingarna mellan bio-psyko-sociala faktorer och utveckla mer dynamiska koncept för att beskriva dem, berättar Mats Granlund.
Ett sådant förhållningssätt kan ses som något av en internationell trend och efterlyses på en europeisk nivå.
 - Utgångspunkten är alltid att förbättra livssituationen för barn med funktionsnedsättning och/eller långvarigt sjukdomstillstånd.
_____________________________________________________________________________________________

Vill du veta mer om forskarnätverket?
Läs via länkar i högerkant om våra träffar, och/eller kontakta forskningskoordinator Maria Hultin
_____________________________________________________________________________________________