Dan Malm – Hälsohögskolans första docent i Hälsa och vårdvetenskap

Tisdagen den 16 december fick Hälsohögskolan sin första docent i Hälsa och vårdvetenskap när Dan Malm höll docentföreläsningen ”Kognitiv beteendeterapi vid behandling av förmaksflimmer – ett nytt vårdalternativ?"

Förmaksflimmer är en folksjukdom och ungefär 200 000 personer i Sverige är drabbade och antalet ökar med stigande ålder. Idag har cirka en procent förmaksflimmer vid 50 års ålder och fler än tio procent vid 80 år. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet med förhöjd hjärtfrekvens som försämrar hjärtats pumpförmåga och patienten förlorar cirka 30 procent av sin fysiska förmåga Vanliga symtom är trötthet, svårt att andas och tryck i bröstet vilket ofta skapar oro och ångest. Förmaksflimmer ökar också risken för stroke, därför ska denna patientgrupp behandlas med blodförtunnande medicin.

Eftersom förmaksflimmer kan inträffa oregelbundet och utan förvarning vet inte patienterna när det kommer, vilket innebär att sjukdomen är en psykisk påfrestning för såväl patient som närstående. Därför är det viktigt att fler får kunskap om vad det innebär och därmed får förståelse för de som är drabbade.  

Förmaksflimmer behandlas med antiarytmika och/eller elkonvertering för att få tillbaka normal hjärtrytm igen, då inte det hjälper genomförs en Ablation. Detta innebär att man via en kateter går in i hjärtat och letar efter de punkter som utlöser förmaksflimmer och abladerar dessa områden.

Men kan man göra något annat? Dan Malm, kan se ytterligare ett nytt vårdalternativ för personer med kroniska sjukdomar och i det här fallet de med förmaksflimmer. Han är handledare i studie där det undersöks om kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa personer med förmaksflimmer.

Den KBT-behandling som Dan berättar om heter Heartmath. Behandlingens syfte är att hitta redskap för patienter med förmaksflimmer att påverka sitt välbefinnande. Det handlar om att patienten efter utbildning, lär sig styra i ”kommunikationen” mellan hjärta och hjärna, och därigenom minska den oro och ångest som symtomen av förmaksflimmer ger. Programmet pågår under ett år och lägger ett stort ansvar på deltagande patienter/närstående som själva måste avsätta daglig tid för att genomföra de olika övningarna i programmet.

Hur kommer vi då att hantera och behandla patienter med förmaksflimmer i framtiden? Dan Malm menar att vi nu har kunskap utifrån både enkäter och djupintervjuer som visar att såväl patienter som närstående upplever oro och ångest i väntan på ablation och även den närmsta tiden därefter. Med denna kunskap i ryggen kan resultaten i den nu avslutade Heartmath-studien, bli ett vårdalternativ - som tillägg till dagens behandling mot förmaksflimmer. Utifrån en vård som är personcentrerad är patientens ökade självkontroll en viktig del i behandlingen vid förmaksflimmer.

Dan Malm blev färdig sjuksköterska vid dåvarande Munksjöskolan 1984 och disputerade 2005 vid Göteborgs Universitet med avhandlingen Health-related quality of life in patients with pacemakers: a descriptive and experimental study. I december 2015 blev han Hälsohögskolans första docent i Hälsa och vårdvetenskap. 

Dan Malms forskning är idag främst kliniskt inriktad mot hjärtsjukvård. I ett nationellt projekt undersöks om kvalificerade rådgivande samtal utifrån patientens egen rapportering kan minska symptombördan och öka tilltron till den egna förmågan hos den enskilde individen som insjuknat i hjärt-kärlsjukdom. Dan arbetar Länsövergripande och lokalt med att utveckla patientenkäter som vilar på personcentrerad grund.  Nyligen har han även avslutat en långtidsuppföljning av ett kvalitets-säkringsarbete där han undersökt risken för infektioner i samband med att patienten får perifer venkateter. Här framkommer att genom kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete minskar risken för tromboflibit signifikant.

2014-12-18





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information