Projektbeskrivningar

Argumentation i en skola präglad av mångfald

Projektet fokuserar hur argumentationen i texter är uppbyggd (form, innehåll och struktur) och hur skribenter anpassar sina texter till mottagare och till genre. Undersökningsmaterialet utgörs av texter skrivna av elever på högstadiet och gymnasiet resp. av lärarstudenter vid olika tidpunkter under utbildningen. Materialet omfattar texter skrivna både av personer med svenska som förstaspråk och av sådana med svenska som andraspråk.

Experiencing Virtual Spaces through Amor and Eros: Implications for Literary Competence

In today’s digitized world, the literary text is no longer bound to a book, nor social activities to face-to-face settings in the real world (IRL). This context, where virtual and real spaces are blurred, transforms reading and writing activities, as well as our personal relationships. In the present study, the overall query linger on how love and desire are explored and linked to literature, in a media dense society where the resources for reading about and doing intimate relationships are multiples.    

Passions like Amor and Eros are traditionally explored in various literatures, among which particularly the classics offer immortal love stories. Who is not familiar with the furious passion of Euripides Medea, young Werther’s debilitating passion for Charlotte, Miss Julie’s pathetic desire to seduce in Strindberg’s play with the same name, Faedra who falls in love with her step son, the dangerous passions in Les Liaisons dangereuses, not to mention Shakespeare’s Romeo and Juliet? These universal texts on love stories portrait human tragedies as consequences of strong feelings and social taboos in society, but also teach us about how love and desire are enacted, and how they affect and transform individuals.

Even though literature obviously can be a valuable resource to put words on different perceptions and practices of Amor and Eros, in the digitized world of today, the individual is not constraint to literature and imagery as the only means to explore love-related passions. The possibilities to disguise one’s identity and to interact in different social media, leave space, not only for escaping taboos, but also for exploring amorous feelings, and for producing one’s own passionate story and even live it. Thus, digital social media create a transitional level between fiction and reality that allows for simulations situated in between storytelling and lived stories.

In the aftermath of the fear that our digital age would kill the book, a new type of literature has seen the light. Jessica Pressman label this new trend “aesthetic of bookishness” in her studies on bookish artefacts that “draw attention to the book as a multimedia format, one informed by and connected to digital technologies” (Pressman 2009). These literary projects have an author, but invite the reader to be active through different media interfaces in a way that traditional literature does not permit. Our study goes a step further, in order to look at users of new media and their practices linked to literature. In these settings participants act like literary prosumers (the word first used by Toffler in 1980) – they produce stories and consume them at the same time (Jenkins 2006). These stories are ephemeral, vanishing in the air, since they are not formatted into a bookish artefact with an author. Nevertheless, stories made and unmade in social media are observable and in consequence readable.

The role and function of literature has changed radically in school during the past decades, with the arrival of new media, popular culture, and blurred national borders (Landmark & Wiklund 2012; Persson 2012.). The digital revolution has had an impact on education in general, and the increased use of multimedia materials in today’s educational contexts have drawn the attention of scholars from various disciplines, both in Sweden and internationally (e.g. Chen & Sun 2012; Plass, Heidig, Hayward, Homer & Um 2014; Muis, Ranellucci, Trevors & Duffy 2015; Erixon 2014a, 2014b; Elmfeldt 2014). According to current policy, digitized, interactive texts can be included, alongside printed, traditional literature (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Teaching and reading literature via multimedia texts involve merging the development of literary and media competences with cognitive and metacognitive aspects.

In this explorative study we take advantage of these premises in order to examine types of remediation of literature in virtual story-events of love, passion and flirtation. Since multimodal features of the virtual environments activate several senses creating an immersive experience, the present study perceive virtual spaces as an important complement to reading and writing, with the potential to enhance motivation and learning about narrative features. Our results are meant to inspire and share information with the educational field on how virtual world activities can be linked to the acquisition of literary competences.

    Research questions:

  • How is the theme Amor and Eros enacted in virtual spaces such as Second Life?
  • How does the enacting of Amor and Eros activate traditional and literary narratives?
  • How can virtual love stories made up by the prosumers themselves enhance literary competence?  


Developing academic literacy. Teacher students’ text revisions

I projektet undersöks strategier som studenterna tillämpar i bearbetningen av sina akademiska texter med hjälp av den respons de har fått i samband med bedömningen.

Fiction and education in a new media ecology

This project aims to examine and describe the conditions for comprehending and creating fictional texts in a time when the boundaries between various media forms are dissolving. This is done through a study of the ways in which fictional texts function as elements that carry meaning for Swedish youths in secondary school and by analysing fictional texts in selected media forms with regards to their potentials for creating meaning.

Several researchers have shown how new media forms thoroughly alter the conditions for communication (e.g. Fairclough 1995; Kress 2003). These alterations are also true for fictional texts. This research field has, however, large gaps concerning how people today use and create fictional texts as a part of their meaning-making process despite the fact that these texts are considered highly significant for how they interpret their surroundings and make their lives meaningful (e.g. Bruner 2002). Fictional texts are in this context defined as invented narratives of various forms, such as novels, short stories, poetry, computer games, tv-series, movies, fan fiction, blogs etc. Recent changes in the media ecology have made new features prominent, for example multimodality. At the same time, the demands for new competences, such as the ability to transform semiotic systems and languages, are required from the users of fictional texts. These aspects are central points of departure for this project and will be presented in more detail in the field of survey below.

Fictional texts are, more or less, used by all Swedish youths, but in order to limit the study, we have chosen to focus on youths who study their second year of upper secondary school (see section 3 for further information about the selection process). First, the use of fictional texts both as a spare time activity and as schoolwork among this group of youths will be mapped out through a questionnaire study. Thereafter, based on this survey, we will conduct qualitative studies of the conditions for meaning-making and learning processes from wider text and user perspectives.

The project’s over-all research question is: What are the conditions for creating and comprehending fictional texts in today’s media ecology among Swedish youths?

Relevant questions that the project aims to answer are whether, and how, the conditions for, and means of, learning from new media narratives differ from traditional fictional texts for young readers. In what way does the use of fictional texts differ depending on whether they are regarded as a spare time activity or as schoolwork? What specific characteristics are prominent for the ways that the frequently used new media forms portray fictional texts and how are these media forms used in an educational context? Are the specific forms and meanings associated with fictional texts and the experience of them different when these texts travel between various media forms and modalities (hereafter referred to as transformation)? Which knowledge and competences are required in order to be able to take part in this new media ecology? How much space is given to these competences in the teaching and learning processes in Swedish upper secondary schools?

The project’s specific objectives can be summarized as follows:

  • to contribute with knowledge about how Swedish youths in upper secondary school use fictional texts in their spare time and as part of their schoolwork
  • to examine how literary experiences become meaningful in a media ecology that is characterized by multimodality and transformation
  • to specify which knowledge and competences that are required and developed when using multimodal fictional texts and to contribute with knowledge about how teachers can work with and in this changing media ecology


Litteraritet och Litteraturundervisning

I ett multimodalt mediesamhälle som erbjuder litterära texter i många varierande format, såsom romaner, dikter, filmer, tv-serier, (dator)spel, musik etc. är olika varianter av skönlitteratur i stort omlopp och har gedigen genomslagskraft, framförallt bland ungdomar som är storkonsumenter av dessa olika fiktioner (Medierådet 2008). I takt med ökad tillgänglighet har också ungdomars litterära konsumtion och produktion ökat. Frågan är om, och i sådana fall hur, litteraturundervisningen i skolan och på lärarutbildningen är anpassad efter eller tar tillvara på ungdomars medieanvändning?

Målsättningen med anställningen som postdoktor i Humaniora och informationsteknik och Språkdidaktik är att utveckla ett nyligen initierat forskningsprojekt som har sin utgångspunkt i en undersökning om svenska gymnasieungdomars medievanor både i skolan och på fritiden och som ämnar koppla undersökningsresultatet till gymnasieskolans litteraturundervisning i svenska och engelska och i ett senare skede undersöka litteraturundervisning på lärarutbildningen. Eftersom detta projekt tangerar både Humaniora och informationsteknik och Språkdidaktik är båda forskningsfälten rubricerade i denna ansökan.

Det nationella nätverk som avses etableras under anställningen kan bidra till att ett större forskningsprojekt skapas. I det större projektet, där primärt fokus är en komparativ undersökning, ämnas liknande studier göras i andra länder för att sedan jämföras med den här studiens forskningsresultat.

Syftet med projektet är att undersöka litterariteten i ungdomars medievanor och att placera dessa i ett didaktiskt sammanhang där huvudfokus ligger på gymnasieskolans litteraturundervisning vad gäller både skolverksamheten och lärarutbildningen. Projektet har således ett dubbelt huvudfokus både på ungdomars medievanor och på litteratundervisningen i gymnasieskolan. Ett preliminärt mål med undersökningen är också att analysera sambandet mellan lärarutbildningen och verksamheten. Några av de forskningsfrågor som ställs är: Hur ser ungdomars medievanor ut? Vilka fiktioner konsumeras och vilka produceras? Vilka berättelser möter de på sin fritid och vilka möter de i skolan? Vilka analysverktyg förespråkas i gymnasieskolans och lärarutbildningens litteraturundervisning? Vilka används? Är dessa analysverktyg tillräckliga? Tar de rådande analysverktygen tillvara på ungdomars medievanor och medieintresse? Således sätts ungdomars medievanor, inklusive deras skriftsbrukskultur, både på fritiden och i skolan i fokus. I och med att en ”ny” gymnasieutbildning och en ”ny” lärarutbildning är förestående och i och med att ungdomar prosumerar (producerar och konsumerar) litterära texter i allt större utsträckning är detta forskningsprojekt synnerligen relevant.

Projektets specifika mål kan sammanfattas i följande punkter:

* bidra med kunskap om ungdomars medievanor, deras förhållningssätt till den fiktion de möter i olika medier, den kompetens de besitter i att tolka och analysera fiktionen samt den meningsskapandeprocess som pågår i samband med ungdomars mediekonsumtion och produktion.

* belysa vilken betydelse olika medier, speciellt digitala, har i gymnasieskolans verksamhet, det vill säga hur man arbetar med litteraturundervisningen i (den ”nya”) gymnasieskolan

* utreda om och på vilket sätt användningen av olika medier, speciellt digitala, används i litteraturundervisningen på (den ”nya”) lärarutbildningen

* bidra med ett tidigare outforskat perspektiv till forskningsfältet om interaktiva medier, där de sätts i relation till (den “nya”) gymnasieskolans litteraturundervisning både i verksamheten och inom (den ”nya”) lärarutbildningen

* bidra med en analys av sambandet mellan lärarutbildningen och gymnasieverksamheten


Mediernas och språkets ömsesidighet: en enkätundersökning av studenters och elevers medieanvändning

I projektet undersöks språkanvändares möjligheter att utnyttja medel på olika nivåer i språket för att uppnå sina syften i ett givet sammanhang.


The argumentative genre in social media – a comparison of Wikipedia discussion pages between cultures and between topics.

The crowdsourced encyclopediaWikipedia is the 6th most visited of all websites. Wikipedia articles are written in a social process with heated arguments on dedicated discussion pages, one for each Wikipedia article. As Myers (2010) observes, English-language Wikipedians employ traditional means to support their arguments, but also Wikipedia-specific argumentative criteria, such as Neutral Point of View, No Original Research and Verifiability.

The structure, openness and global scope of Wikipedia make it feasible to extract large parallel corpora of argumentative writing from many different cultures, debating many different topics. In the first stage of our project, we have done a quantitative study of Wikipedia arguments, comparing the volume of debate surrounding the same 1,000 articles on 25 different language versions of Wikipedia. With this data, we compare argumentation, both on the same topic between languages, and between topics in the same language. Preliminary results show that cultural differences in sheer discussion volume are small, but that some interesting patterns are present.

In a second stage, we proceed with qualitative analysis of argumentative Wikipedia texts in selected languages. In the qualitative analysis we will present the intersection between standard and Wikipedia-specific argumentation, as well as the cultural transfer of Wikipedia argumentation between language versions.

The results will contribute to our knowledge about how digital literacy is related to traditional literacy and how teachers can meet new demands on writing practices, by integrating social media (Baron 2010. Erixon 2012).


Otålig efter döden. Språk och intertextualitet i en klagoskrift broderad av Metta Charlotta Fock, född Ridderbjelke

I detta projekt undersöks språket i adelsdamen Metta Focks (1765-1810, född Ridderbjelke) korsstygnsbroderade nådeansökan daterad Jönköpings fängelse den 10 december 1805.


Periferins röst. Förmedling och mottagande av franskspråkig litteratur under 2000-talet i Sverige, Rumänien och Burundi.

Frankrike som centrum för högkulturell litteratur och avant-garde litteratur bekräftas genom hela 1900-talet, men ifrågasätts under 2000-talet, då den frankofona världen i stort vinner mark på den globala litterära marknaden. Även om prisbelönt eller klassiska fransk litteratur fortfarande står högt i kurs, förmedlas alltmer nya franskspråkiga litteraturer, där nyckelord som nytänkande, mångkultur och gränsöverskridande dominerar. Vilken franskspråkig litteratur cirkulerar i världen och når perifera språk- och kulturområden? På vilka grunder och via vilka kanaler och föreställningar sprids den och mottas den i perifera länder? Frågorna borde vara angelägna då forskningen främst intresserat sig för översättningsområdet och centrala geografiska områden, under förevändningen att periferin inte påverkar den globala marknaden. Icke desto mindre kan forskning om förmedling och mottagande lära oss om strategier som tillämpas i utkanten av det litterära systemet för att sprida en viss litteratur, men också om bakomliggande motiv. Valet att studera länder som av historiska, ekonomiska och politiska skäl haft starka band med Frankrike, men vars röster sällan hörs, bidrar till redan befintlig kunskap om hur relationen till och uppfattningen om franskspråkig litteratur och kultur förändras över tid.


Språkförändringar i den yngre fornsvenskan. Kasusböjning i nominalfrasers bestämningar

Jag undersöker hur kasusböjningen av bestämningar i nominalfraser förändras och successivt försvinner under senmedeltiden. Materialet utgörs av ca 150 medeltidsbrev med juridiskt innehåll daterade i olika svenska städer mellan år 1375 och 1520. Förändringarna undersöks ur både kronologiskt och geografiskt perspektiv.


Towards an Ethics of Shame

The objective of this project is to examine the significance of shame in Emmanuel Levinas’s ethics and consider how it informs our understanding of diasporic experience and cultural displacement as it is represented in contemporary black American and diasporic fiction.

The chapter addresses the significance of shame in contemporary discourse in order to approach its ethical intrigue. Focusing on its political, social and phenomenological implications, I intend to inquire into the possibility of re-orienting the negative affect of shame and account for its relation to ethics which alone can reveal its transformative possibilities. Shame will emerge as an affect of proximity whose basic structure of being exposed is an attestation of our constitutive openness to others that towers above the politics of interest and the structures of economy that advance the drama of the Ego.


Sidan uppdaterad 2015-12-02

Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information