Bättre vård med metoder från industrin

Vad händer när sjukhus lånar produktionsmodeller från industrin? Vården blir bättre! Ny studie från JIBS.


Många landsting har sneglat på industrins produktionsmodeller när man velat förbättra kvaliteteten i vården de senaste åren. Men fungerar det? Och hur påverkas de anställda?

Det korta svaret är ja. Det fungerar. Det visar en forskningsstudie som initierats av Tomas Müllern, ekonomiprofessor på Jönköping International Business School (JIBS).

– Något överdrivet kan man säga att man kan få det mesta att fungera bara man gör det på rätt sätt, säger han.

Men utvecklingsarbete kräver tålamod. Att ha ett uttalat och tydligt stöd av ledningen har stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet med kvalitetsförbättringar ska bli, visar studien.

–Vi kom fram till att tvärprofessionellt arbete, tålamod, långsiktighet och hur man inför modellen är mer avgörande för kvalitetsarbetet än vilken modell man väljer att arbeta efter, säger Tomas Müllern. För oss var det en ointressant fråga vilken metod som fungerar bäst. Det viktiga var att ta reda på vad man gör för att få utvecklingsarbetet att fungera.

Och vad man ska göra är, enligt studien, följande:

- Riv murarna och utnyttja varandras kompetens. Skapa fungerande tvärprofessionella team för att hålla tempo och dynamik. Lyssna på varandra oberoende av profession. Och välj en modell som passar verksamheten och genomför den konsekvent och långsiktigt, sammanfattar Müllern.

I somras uppmärksammade Dagens Nyheter användandet av produktionsmodeller i vården i den omdiskuterade artikelserien Den olönsamma patienten .  Den gav en bild av svårt sjuka patienter som inte proriteras eftersom de hade fel produktionskod, av enklare fall som får gå före de svåra i operationskön eftersom ortopedkirurgerna ligger efter i produktionsplanen, om läkare som får använda den redan snålt tilltagna tiden med patienten åt att ställa allmänna enkätfrågor om patientens livsstil och svara i telefon.

– Den bild som Dagens Nyheter gav känner jag bara delvis igen. Kanske är det så på något håll i Stockholm, säger Tomas Müllern.

Han påpekar att kvaliteten i den svenska vården faktiskt har förbättrats om man ser på det ur ett tioårsperspektiv. De flesta landsting har förbättrat sina kliniska resultat och trenden på de flesta håll är på väg  upp. Det är tydligt ur hans perspektiv att det finns positiva sidor av att specificera vad vård kostar.

Studien har gjorts på åtta olika kliniker i Jönköpings landsting samt Region Halland och Västra Götaland. Arbetsgrupperna som ingår i studien har valts ut då de uppgivit att de arbetar enligt någon av managementmodellerna Lean (Toyotamodellen), Sex sigma eller processledning. Tomas Müllern har gjort studien tillsammans med kollegor vid högskolan i Skövde och den har genomförts med hjälp av medel från Forte.

2013-11-05
Forskning
2013-11-05





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information