Varför blir vi stressade på jobbet?

– Stress är verkligen ett dagsaktuellt ämne och det finns ett stort intresse hos gemene man för den här typen av frågor. Många kan på något sätt relatera till det och känna igen det i sin egen vardag, säger Eleonor Fransson.

Eleonor Fransson är docent i epidemiologi vid Hälsohögskolan. Hennes forskning handlar om hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar vår hälsa, framförallt hur vi påverkas av arbetsrelaterad stress.

– En del tidigare studier har visat att de som har ett stressigt arbete har en ökad risk för att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, depression. Men också att de skattar sin egen hälsa som sämre än de som inte har stressigt arbete. Vi har också sett att ett stressat arbete gör att man motionerar mindre. Stressen kan påverka vår livsstil och man har kanske inte alltid samma tid och ork att äta väl och motionera, säger Eleonor Fransson.

Krav och kontroll påverkar

Ett av de mest etablerade sätten att försöka mäta arbetsrelaterad stress på är krav-kontrollmodellen. Krav syftar exempelvis till om en person har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, om hen måste arbeta i högt tempo och om hen upplever motstridiga krav i sin arbetssituation. Kontroll är ett kombinerat mått av bland annat om personen själv kan styra vad och hur den gör arbetet.

Höga krav och hög kontroll anses som en stimulerande arbetssituation, men är inte bra om man aldrig får tid för återhämtning. Höga krav och låg kontroll däremot är den kombination som anses generera mest stress.

– I våra studier har vi bland annat sett att arbetsrelaterad stress just i form av höga krav och låg kontroll innebär en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det är just kombinationen av höga krav och låg kontroll som är den bidragande orsaken. Vi har även sett ett samband mellan höga krav och låg kontroll och en ökad risk för stroke i form av blodpropp i hjärnan. Däremot har vi inte sett någon relation till cancer, och det är ju också ett viktigt resultat, förklarar Eleonor Fransson.

Belöning efter insats

Krav-kontroll modellen är bara ett av flera sätt att försöka fånga arbetsrelaterad stress. En annan modell är effort-reward imbalance som beskriver om det blir en obalans mellan den ansträngning en person lägger in i jobbet och den belöning personen får tillbaka till exempel i form av lön, erkännande från chefer och kollegor och möjlighet att avancera i jobbet.

Även osäkra anställningsförhållanden med risk att bli uppsagt är en indikator för en stressituation i arbetet.

Eleonor Fransson har också ett pågående projekt tillsammans med bland annat doktorand Magdalena Stadin om hur stress relaterat till IT-användning på arbetet kan påverka hälsan.

Måste få chans till återhämtning

Det som framförallt påverkar hälsan negativt är om man har långa perioder av stress där vi inte får någon chans till återhämtning.

– Där spelar arbetsgivaren och organisationen en stor roll. Det måste finnas en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare och det krävs utbildningsinsatser för chefer på olika nivåer i organisationen. Vi har tidigare varit duktiga på fysisk arbetsmiljö, nu måste vi också lägga mer fokus på psykosocial arbetsmiljö. Ambitionen är att resultaten ska ge eko i samhället och arbetsmiljöarbetet. Att vi faktiskt sprider kunskapen om resultaten så att de i förlängningen kan användas i till att förebygga arbetsrelaterad stress, säger Eleonor Fransson.

2015-12-04
Forskning
2015-12-04





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information