Jesper Boesen håller docentföreläsning

Klassrum vuxna elever räcker upp händerna

Nationella prov i matematik används i hela världen som ett verktyg för att påverka undervisningen. Men hur mycket inflytande har de egentligen på lärarnas arbete? Det är en av de saker som Jesper Boesen har forskat om. Den 27 januari håller han sin docentföreläsning i matematik med inriktning didaktik.

Porträttbild Jesper Boesen

I början av 1990-talet övergick kursplanerna för grund- och gymnasieskolan från att beskriva vad kurserna skulle innehålla till att istället beskriva vilka förmågor och kompetenser de skulle utveckla hos eleverna. Men förändringen av kursplanerna har försvårat för lärarna.

– Kursplanerna är luddiga och ger inga konkreta exempel. Tanken är att de nationella proven ska konkretisera kursplanen, men lärarna får inte veta vilken del i provet som konkretiserar vad, säger Jesper Boesen.

Det finns en gammal tanke om att de nationella proven ska ta ut riktningen för lärarnas undervisning. Jesper Boesen har tidigare bland annat arbetat som provkonstruktör för nationella prov i matematik. Han fick då höra från lärare att de nationella proven påverkade vad de gjorde under lektionerna, men han blev nyfiken på i vilken omfattning det skedde.

Det finns olika sätt att lära ut matematik, förklarar Jesper Boesen. Ett så kallat imitativt resonemang innebär att eleverna upprepar något som de har lärt sig. Ett kreativt resonemang visar att eleven kan tänka nytt. Skillnaderna mellan de här två sätten att se på matematik kan förklara en hel del lärandesvårigheter i ämnet.

De sex kompetenser som använts i Jesper Boesena arbete, och uttrycks snarlikt i kursplanen, är procedurhantering, att kunna lösa problem, resonera, representera, se samband och kommunicera.

En stor del av uppgifterna i de nationella proven testar elevernas förmåga till kreativa resonemang. Men i sin forskning har Jesper Boesen sett att de prov som lärarna själva konstruerar i mycket högre utsträckning testar imitativa resonemang.

I ett stort projekt som finansierades av Vetenskapsrådet tittade Jesper Boesen och flera kollegor på undervisningen i 200 klasser. Där såg de ungefär samma bild: En hög andel av procedurhanteringar, och betydligt mindre fokus på de andra kompetenserna.

Alltså påverkar de nationella proven lärarna, men olika mycket och inte i så stor utsträckning som man tidigare trott.

–Med hjälp av de nationella proven kan man styra på kunskapsnivå, till exempel att eleverna ska kunna en viss typ av ekvation. Men det är mycket svårare att förbereda dem på det oförberedda. Därför är idén att man kan påverka lärare på det här sättet lite naiv. Det handlar om alldeles för komplexa frågor, säger Jesper Boesen, som i sin framtida forskning skulle vilja undersöka hur man kan formulera mål och kursplaner för lärare så att de blir så stödjande som möjligt.

2017-01-17
Forskning
2017-01-17





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information