Gånganalys på gång

Vad gör man när man forskar inom ortpedteknik? Hur gör man egentligen en gånganalys och varför? Läs om hur en av Sveriges och världens få disputerade inom ortopedteknik, Nerrolyn Ramstrand, jobbar.

Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig när jag går och träffar Nerrolyn i hennes laborationssal för gånganalys. Hon har sagt åt mig att ta på mig träningstights och att gånganalysen ska genomföras barfota. I ett hörn av salen står några olika varianter av proteser och i taket sitter flera kameror. Nerrolyn fäster små silvergrå bollar, eller markörer, på min kropp. Hon börjar med fötterna och tillslut har jag markörer på hela kroppen.

– De här markörerna sätter jag ut på olika ledcentrum, där olika leder börjar och slutar, förklarar Nerrolyn.

När alla bollarna är på plats tar Nerrolyn en statisk bild för att se var markörerna sitter. Nu är jag redo att utföra min gånganalys. Jag får gå fram och tillbaka på ett podium, där en platta på golvet och flera kameror följer mina steg. Vid skärmen sitter Nerrolyn och ser mitt rörelsemönster när markörerna rör sig.

Expert med internationell erfarenhet

Nerrolyn är en av få ortopedingenjörer i världen som är disputerad inom ortopedteknik. Innan hon kom till Jönköping 2003 tog hon sin doktorsexamen vid La Trobe University i Melbourne, Australien och har även arbetat några år som programansvarig på avdelningen för ortopedteknik vid British Columbia Institute of Technology i Vancouver, Canada.

Nerrolyn är expert på gånganalys och analys av rörelsemönster hos människor. Genom att göra en gånganalys kan hon se olika saker som har att göra med hur en persons rör sig. Bland annat kan Nerrolyn mäta tryck under fötterna och energiförbrukning.

– På Hälsohögskolan arbetar vi mycket med proteser och ortoser, berättar Nerrolyn. Genom en gånganalys kan vi se vad som händer om vi byter ut ett hjälpmedel. Hur förändras gångstilen och gör det någon skillnad för balansen?

Labbet på Hälsohögskolan är ett av de mest utrustade i Sverige och används flitigt både inom den ortopedtekniska forskningen och inom ortopedingenjörsutbildningen.

Problem bland poliser

I ett av Nerrolyns forskningsprojekt analyseras polisers arbetssituation. Studierna visar bland annat att poliser generellt är trötta och att de har mer ryggsmärtor än resten av befolkningen.

– Ett av resultaten visar att när poliserna bär utrustning finns en minskning av rotationen i bål, bäcken och höfter jämfört med när de inte bär någon utrustning och att poliserna håller armarna längre ifrån kroppen när de använder utrusningen. Detta är oroande eftersom det visat sig att sådana rörelsemönster medför en ökad aktivering av skulder- och nackmuskulaturen och därmed en ökad belastning på skuldror och nacke som högst troligen kommer att leda till skador, berättar Nerrolyn.

Nerrolyn forskar inte bara om polisers arbetssituation. Hon hjälper även till som expertvittne vid rättegångar. Första gången det hände var efter det omtalade helikopterrånet i Stockholm 2009. På övervakningskameror hade polisen sett en man med speciell gångstil och Nerrolyn blev inkallad som expertvittne.

– Jag skriver utlåtanden någon gång per år. Eftersom allt är visuellt och det inte finns några mått blir det en subjektiv bedömning. Men jag vill försöka hitta ett sätt som gör det mer objektivt, säger hon.

Därför har Nerrolyn, med hjälp av Science Park i Jönköping, utvecklat en idé som ska kunna göra detta. Just nu håller hon på med en marknadsundersökning av den hemliga produkten och när resultatet från den är klar kan nästa steg påbörjas.

Gånganalys eller animerad film?

När jag gått några gånger fram och tillbaka får även jag se hur en massa röda bollar rör sig på skärmen. Med lite vilja kan jag urskilja att det är ett par ben som går där. Nerrolyn parar ihop markörerna med rätt kroppsdel och lägger till ett skelett så att jag enklare kan se.

–  Det här är samma metod som används när man animerar film. Jag skulle kunna lägga in Shrek här istället för bara ett skelett, berättar Nerrolyn.

Plattan jag går på fungerar som en avancerad våg som mäter golvreaktionskraften. På skärmen dyker det upp streck och vinklar som markerar riktning på kraften, och hur min fot är placerad i relation till min ankel, knä och höft.

Flera studier

En annan studie som genomförs i labbet är att personer med ett amputerat ben testa att gå på olika underlag med protes.

– De känner ju inget under fötterna så som vi med våra egna ben och fötter gör, utan måste balansera vid höften, förklarar Nerrolyn.

Nerrolyn är även delaktig i flera internationella forskningsprojekt ibland annat Colombia och Norge.

Samma gång i 25 år

Nerrolyn förklarar vad strecken och vinklarna betyder och säger att det är svårt att ändra sin gångstil.

– Man börjar stabilisera sin gång redan i 7-årsåldern. Och om man inte får några skador håller den gångstilen i sig högt upp i åldern, berättar Nerrolyn.

När min gånganalys är klar får jag reda på att jag går med väldigt raka ben. Men tack och lov har jag tillräckligt starka lårmuskler som i alla fall de senaste 25 åren har klarar av den gångstilen.

Text: Maria Arpe
Foto: Denise Permerud

2014-08-13
Om oss
2014-08-13





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information