Är kvalitetsarbete inom vuxenutbildning en omöjlig utmaning?

Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en nyckelfråga i dagens vuxenutbildning. Men går det att uppfylla nationella mål om likvärdig kvalitet och samtidigt ta hänsyn till krav på individualisering och flexibilitet? Eller är kvalitetsarbetet en omöjlig utmaning? Det har forskare vid Encell undersökt i en ny studie.

Idag lanseras rapporten ”Kvalitetsarbete i vuxenutbildning”. Rapporten bygger på en studie som genomförts av fyra forskare vid Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande och ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet.

Ett mål med kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen är att kunna erbjuda en likvärdig utbildning, vilket innebär att faktorer som bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund inte ska påverka utbildningens kvalitet. Samtidigt är individualisering och flexibilitet nyckelord från skollagen. Rapporten visar att detta gör att verksamhetsföreträdarna kan tvingas växla mellan vad forskarna kallar för ”anpassning” och ”motstånd”.

– Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen, förklarar Cecilia Bjursell som är en av forskarna bakom rapporten.

I rapporten lyfts också två slutsatser fram som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Den ena handlar om att utbildning har en särart och inte enbart kan betraktas som en produkt eller tjänst.

– Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande, säger Cecilia Bjursell.

Den andra handlar om att kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och att man behöver tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet. Forskarna har därför tagit fram en typologi med tre olika dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet.

– Syftet med kvalitetstypologin är att den ska vara vägledande vid valet av verktyg och arbetssätt hela vägen från tanken med verksamheten, visioner och mål, till praktisk handling och uppföljning av utfallet, säger Cecilia Bjursell.


För mer information kontakta:
Cecilia Bjursell,
cecilia.bjursell@hlk.hj.se


Länk till rapporten

Om Encell:

Encell - Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande - har på uppdrag av regeringen ett övergripande nationellt ansvar för forskning och kunskapsspridning om vuxnas lärande i partnerskap och nätverk. Encell bildades 2001 och har Stiftelsen Högskolan i Jönköping som huvudman och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) som värdorganisation. Till Encell finns knutet en styrelse, en nationell referensgrupp, samt internationella rådgivare.

2015-03-12
Om oss
2015-03-12





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information