Kroppslängd ny pusselbit i forskning om arv och miljö

Vad betyder uppväxtmiljön för människans kognitiva förmåga i vuxen ålder? En hel del om man får tro professorerna Åke Wahlin och Paul Nystedt vid Jönköping University. De har nyligen inlett ett projekt för att ta reda på vilken påverkan uppväxtmiljön har för en människa senare i livet. Och exakt vad i miljön som gör oss till dem vi är. För att studera detta använder forskarna människans längd som mått.

– Vi kommer att använda skillnader i kroppslängd bland enäggstvillingar som inte växt upp tillsammans som ett mått på skillnader i uppväxtmiljön. Genom att göra detta kommer vi att kunna belysa den absoluta betydelsen av genetik och olika miljöfaktorer. Vi strävar efter att identifiera specifika miljöfaktorer under barndomen som orsakar bra eller mindre bra kognitiv utveckling senare i livet. Det speciella med den här studien är att vi kan ta fram ett mått som unikt mäter miljöns betydelse, berättar Åke Wahlin, professor i gerontologi.

Studien kommer att bidra med ny kunskap om uppväxtmiljöns betydelse för kognitiv kapacitet. Idag är kunskapen om detta begränsad.

– Jag har alltid haft ett generellt intresse för hur levnadsförhållande i barndomen påverkar oss senare i livet. Att kunna identifiera miljöpåverkan på det här sättet kan ge oss en viktig pusselbit i att förklara just detta, säger Paul Nystedt, professor i nationalekonomi.

Isolerar miljöns betydelse

Kognition är en samlingsterm för de mentala viljestyrda processer som handlar om kunskap, tänkande och information. Kognitiv kapacitet avser hur god den kognitiva förmågan är.

I projektet används data från den longitudinella forskningsstudien Swedish Adoption/Twin Study of Ageing, SATSA, som startade 1984 då en enkät skickades ut till alla tvillingar i svenska tvillingregistret. Enkäten innehöll bland annat frågor om uppväxtmiljö, hälsa, arbetsmiljö, livsstil, personlighet och relationer. I uppföljningar inom SATSA har deltagarna bland annat fått genomföra personlighetstester och kognitiva tester.

Hur lång en människa blir påverkas av näringsintag, sjukdomar och social stimulans under uppväxtåren. Därför är längden vid vuxen ålder en bra indikator på ett barns uppväxtmiljö.

– När vi jämför dessa tvillingar som vuxit upp isär men som delar genetiska förutsättningar så har vi isolerat miljöns betydelse, säger Paul Nystedt. Vi har börjat med att titta på hur den kognitiva förmågan ser ut hos personer som är olika långa på grund av uppväxtmiljöfaktorer.

Forskarna kommer också att använda föräldrars socioekonomiska status samt familjens värderingar och normer som mått på den sociala familjemiljön.

Längd påverkar lön

Kognitiv förmåga är starkt kopplat till utfall på arbetsmarknaden, attraktivitet på äktenskapsmarknaden och korrelerar starkt med vår förmåga att fungera självständigt. Tidigare forskning som Paul Nystedt har bedrivit visar att kroppslängden bland män är kopplat till deras inkomst där längre män tjänar mer än korta män.

– Man ska vara medveten om att spridningen är stor. Det finns långa män som tjänar lite och korta män som tjänar bra, men i genomsnitt så tjänar svenska långa män sex procent mer per decimeter. Den direkta anledningen till detta behöver inte vara för att de är långa, de kan ha haft en miljö som stimulerar både längdtillväxt och kognitiva förmågor, vilket i sin tur påverkar deras arbetsförmåga, förklarar Paul Nystedt.

Just nu arbetar Paul även med ett projekt där han jämför om samma sak gäller också för kvinnor. Preliminära resultat visar att längre kvinnor tjänar mer än korta, men skillnaden är inte lika stor som bland män.

”Jag är en problemlösare”

Den här forskningen kommer kunna nå en betydligt högre grad av precision i att besvara vad som är ett resultat av gener och vad som är ett resultat av miljö. I ett längre perspektiv kommer det fördjupade sambandet mellan barndomens uppväxtvillkor, kroppslängd och kognitiv förmåga i vuxen ålder att kunna förbättra beslutsunderlaget i frågor som gäller hälsa, rättvisa och välfärd.

– Genetiken kan och ska vi inte manipulera. Men det andra, det som vi växer upp med går att påverka och kan förbättras. Jag är en problemlösare och målet är att hitta mekanismer som är påverkbara. För personerna som deltagit i den här studien är det för sent, men vi kan göra något för barnen idag, för att förbättra förutsättningarna för deras kognitiva kompetens som vuxna, säger Åke Wahlin.

Stora förhoppningar och realistiska förväntningar

Under sommaren 2016 ska forskarna presentera ett resultat vid en nordisk konferens. Studien kan i framtiden utökas och omfatta bland annat demensutveckling och personlighet.

– Vi vet att orsakerna till demens står att finna i både arv och miljö och kanske i synnerhet i interaktionen mellan arv och miljö. Om de aspekter av miljö som fångas upp av kroppslängd har något med senare demensutveckling att göra, återstår att se. Men det är en av de saker vi kommer att undersöka, säger Åke Wahlin.

Med hjälp av databasen kommer de även kunna se hur kognitiv kapacitet ändras över tid och om den förändringen kan kopplas till uppväxtmiljö.

Förhoppningarna på projektet är stora.

– Jag har stora förväntningar. Samtidigt så är vi i början av projektet så man ska också vara realistisk. Det är osäkert vad vi kommer att komma fram till. Det är just det som är så spännande med forskning, chansen att få stilla sin nyfikenhet och det är länge sen jag var så entusiastisk inför ett projekt, säger Paul Nystedt.

2015-12-02
Om oss
2015-12-02





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information