Offentliga föreläsningar

Välkommen till offentliga föreläsningar vid Jönköping University. Här anslås programmet för kommande termin.

Kontakt

Om du vill få en påminnelse via e‑post cirka en vecka före varje föreläsning, kontakta:

Carl-Johan Svensson
036-10 13 77

Varannan torsdag erbjuds populärvetenskapliga föreläsningar som på olika sätt knyter an till högskolans intresseområden. Föreläsningsserien samarrangeras med Folkuniversitetet.

Tid och plats

Sal Hc113 (entréhallen), Högskolan för lärande och kommunikation. Föreläsningarna startar kl 18.30 och pågår i cirka en timme.

Föreläsningarna kommer i de flesta fall att streamas live via YouTube.

Till livestreamingen

Program

  • Lars Eriksson 25 januari

    Teknikutveckling och design

    – viktigare och mer aktuellt än någonsinLars Eriksson, professor i industridesign Teknikutvecklingen går mycket snabbt idag och öppnar upp för nya möjligheter att förenkla vardagen för människor. Samtidigt innebär det stora utmaningar att designa tekniken så att den passar oss människor som ska använda oss av den. Design är en tankeprocess som passar mycket bra för dessa utmaningar. Därför blir design aktuellare än någonsin.

  • Anneli Wirtén 8 februari

    #metoo, men sen då?

    – att fortsätta arbetet efter mediedebattenAnneli Wirtén, länsråd, Jönköpings län #metoo svepte som en stormvind genom västvärlden under hösten och vintern 2017. Rörelsen innebar inte bara att ett antal högprofilerade personer fick lämna sina uppburna poster, utan riktade också en uppmaning till alla att skärskåda sig själva när det kommer till att behandla andra människor väl. Men vad händer nu när medierna riktar ljuset mot annat? Vilka mer bestående effekter kommer #metoo att lämna efter sig? Anneli Wirtén ger några tankar kring vägarna framåt i det viktiga arbetet.
  • Gerdt Sundström 22 februari

    Den svenska familjen

    – förtalad, men ännu mycket livskraftigGerdt Sundström professor emeritus, Institutet för gerontologi Bortom rubriker om att "svenskar lever ensammast i världen" visar studier att svenskars familjeband är omfattande och stabila. Kanske finns det till och med tecken på att de är stadda i tillväxt. I föreläsningen ger Gerdt Sundström en inblick i hur vanligt det egentligen är idag att sakna en, flera eller alla nära anhöriga. Frågan är central, inte minst mot bakgrund av en sviktande offentlig service och sjukvård där balansen i ansvar alltmer har förskjutits från det allmänna till familjen. Positivt i det sammanhanget är då att studier visar att fler än någonsin har stor tillgång på nära anhöriga.
  • Lars Eriksson 8 mars

    Vart är vi på väg?

    – om dagens och framtidens gymnasieskolaAnna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, då generaldirektör för Skolverket, medverkade i tv-programmet "På spåret" för några år sedan. I det programmet är frågan "Vart är vi på väg?" central. Då handlade frågan om olika resmål. Sedan hösten 2016 är Anna Ekström gymnasie- och kunskapslyftsminister. Nu får hon återigen chans svara på frågan "Vart är vi på väg?", men nu gäller frågan gymnasieskolan och vilka utmaningar och förändringar som den ständigt omdebatterade skolformen står inför.
  • Fredrik Löf 22 mars

    Ett höghushotell i Jönköping

    – att kombinera storstadsambitioner och småstadsidealFredrik Löf, affärsutvecklare, Skanska Jönköping förändras. Det byggs som aldrig förr. Ett stort och delvis omdebatterat projekt handlar om att bygga ett höghushotell i anslutning till det kulturhistoriskt intressanta Tändsticksområdet. Fredrik Löf berättar om det projektet, men visar också med andra exempel hur Jönköping balanserar mellan att vara ”en liten storstad” och att vara ”en stor småstad” och hur man från Skanskas perspektiv ser på byggandet i staden.
  • Peter Carlsson 5 april

    Att se religionen som resurs

    – om teologins utmaningar i vår tidPeter Carlsson, teol.dr i religionsvetenskap I en tid när religionen återigen har blivit en faktor att räkna med i den offentliga diskussionen ställs nya krav på kunskap om och förståelse av religionens språk- och föreställningsvärldar. Den disciplin som har haft som uppgift att både kritiskt och konstruktivt studera religionen – teologin – ställs därmed inför nya utmaningar och möjligheter. Hur ska teologin orientera sig i en situation där religionens närvaro blir alltmer påtaglig, samtidigt som den allmänna kunskapen om religiösa fenomen är på avtagande? I föreläsningen diskuteras den akademiska teologin idag och vilka frågeställningar som den brottas med i samtiden. Peter kommer även kort att presentera sin doktorsavhandling ”Teologi som kritik: Graham Ward och den postsekulära hermeneutiken” som han disputerade på vid Göteborgs universitet, september 2017.
  • Christina Keller 19 april

    Behöver vi universitet när vi har internet?

    – nya roller för såväl lärare som studenterChristina Keller, professor i informatik Den retoriska frågan om universiteten behövs nu när vi har internet bör tas på allvar. Kanske handlar det snarast om i vilken form universiteten och dess lärmiljöer kommer att gestaltas i framtiden. Allt mer av lärmiljöerna kopplas nu till digitala plattformar och e-lärande. Den digitala kompetensen ökar hos både lärare och studenter, men det kan inte tas för givet, som det ibland görs, att alla individer i yngre generationer är experter på digital teknik. Den digitala klyftan ökar mellan de som kan mest och de som halkar efter. Universiteten, dess lärare och studenter, står här inför nya utmaningar ifråga om de lärmiljöer som håller på att utvecklas och allt mer ersätter mer traditionella studiemiljöer.
  • Sofia Wixe 3 maj

    Boendesegregation och arbetsmarknadsintegration

    – hur lösa dagens samhälleliga utmaningar?Sofia Wixe, ek.dr i nationalekonomi Arbetslösheten för boende i segregerade stadsdelar, inte minst i storstadsregioner, är högre än befolkningen i medeltal. Inte minst är det män med utländsk bakgrund som gömmer sig bakom statistiken. Det inte enbart är den rumsliga uppdelningen i olika områden som ligger bakom denna negativa effekt, utan snarare att områdena i sig skapar en känsla av uppgivenhet. Detta tyder på att dessa bostadsområden ger färre möjligheter till integration på arbetsmarknaden, vilket är särskilt utmanande för redan missgynnade personer. Vi står här inför politiska utmaningar då det gäller integration och stadsplanering.

Sidan uppdaterad 2018-02-23

Sidan uppdaterad 2013-06-13
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information