Religionsvetenskap för ämneslärare, 61-90 hp 30 hp

Kursinnehåll

Kursen bygger på Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–60 hp. Den fördjupar kunskap och färdigheter från föregående nivå. Religion behandlas både utifrån historiska och nutida perspektiv. Fokus ligger dels på fördjupade ämneskunskaper och dels på metod, särskilt författande av vetenskaplig text i form av en uppsats om 15 hp. I kursen behandlas etik, särskilt social rättvisa, mångfald och identitet i ett senmodernt perspektiv, religionshistoria, särskilt religioners funktion i förhållande till makt och genus samt kristendomens historia, särskilt väckelser och samfundsbildningar som uppvisat stark global medlemstillväxt i modern tid. I kursens olika moment finns ämnesdidaktiska motiv med fokus på lärande i ämnet religionskunskap i grundskolan och gymnasiet. I kursen fördjupas på så sätt ett reflekterande arbetssätt i förhållande till lärande, planering och utvärdering av undervisning i ämnet religionskunskap med en tydlig anknytning mellan teori och praktik, samt professionell identitet och förhållningssätt som religionslärare. Kursen består av fyra delkurser.

Delkurs 1: Religionshistoria: Religion, genus och makt, 5 högskolepoäng
History of Religions: Religion, gender and power, 5 credits
Delkursen bygger vidare på delkursen Religionshistoria, 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1-30 hp, genom att ge fördjupade kunskaper i religionshistoriska studier, både när det gäller metoder och ämnesinnehåll.

Innehåll
Delkursen omfattar både historiska och nutida perspektiv på större religiösa traditioners roll i samhället. Fokus ligger på uppfattningar om makt, genus, familj och sexualitet inom olika religioner. I delkursen ingår ämnesdidaktiska motiv med inriktning på lärande i ämnet religionskunskap i grundskolan och gymnasiet.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förståelse för och kunna reflektera över religioners roll i samhälle när det gäller makt och genus med särskild betoning på skolan
- visa förståelse för och kunna reflektera över religiösa traditioners betydelse för praxis och ideal i samband med frågor som berör makt, genus, familj och sexualitet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förmåga att leda, bedöma och dokumentera elevers arbete i ämnet religionshistoria i såväl grundskolan som gymnasiet utifrån gällande styrdokument och ha kompetens att möta alla elever efter förutsättningar och behov

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna
- visa förmåga att förstå och visa respekt för religiös mångfald i samhälle och skola
- visa förmåga att förhålla sig till religiös mångfald som en tillgång för samhälle och skolan

Examination
Delkursen examineras genom individuella skriftliga uppgifter och två individuella tentamina. De didaktiska momenten examineras genom seminarier och en individuell skriftlig uppgift.
För betyget Godkänd i delkursen krävs betyget Godkänd på samtliga uppgifter. För betyget Väl godkänd krävs minst betyget Godkänd på samtliga uppgifter samt att de båda individuella tentamina har betyget Väl godkänd.

Delkurs 2: Kristendomens historia: Modernitet, väckelse och nya samfundsbildningar, 5 högskolepoäng
Modernity, Revivalism and Congregation-growth, 5 credits
Delkursen bygger på delkursen Religion, individ och samhälle 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–30 hp, och på delkursen Kristendomens historia, 7,5 hp, inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 31–45 hp.

Innehåll
Delkursen behandlar moderna väckelser och nya samfundsbildningar ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv. Ett särskilt fokus riktas mot grupper som uppvisat stark global medlemstillväxt under de senaste hundra åren samt dessa gruppers förhållande till de äldre kristna samfunden.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- vara förtrogen med utmärkande läromässiga och rituella drag inom moderna väckelser och samfundsbildningar
- vara förtrogen med olika metoder och teorier i studiet av moderna väckelser och samfundsbildningar

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att analysera samtida väckelser och samfund ur historievetenskapliga och sociologiska perspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att kritiskt förhålla sig till värdeomdömen om nutida väckelser och samfundsbildningar

Examination
Delkursen examineras genom en individuell tentamensuppgift.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Delkurs 3: Etik: Social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv, 5 högskolepoäng
Ethics: Social justice, pluralism and identity in a late modern perspective, 5 credits
Delkursen bygger på delkursen i etik och livsfrågor inom Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 1–30 hp, samt Religionsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 31–60 hp, genom att ge fördjupade kunskaper i ämnet etik.

Innehåll
Delkursen behandlas etiska frågeställningar utifrån några centrala teorier med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet i ett senmodernt perspektiv. Förutom fördjupad kunskap inom normativ etisk teori, ligger fokus på fördjupade färdigheter inom argumentationsanalys.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- kunna identifiera och kritiskt reflektera över normativ etisk teori och dess tillämpning i förhållande till etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv
- kunna beskriva och förklara principer och regler för etisk argumentation och argumentationsanalys

Färdighet och förmåga
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att analysera och kritiskt reflektera över etiska argument utifrån argumentationsanalytiska principer
- visa förmåga att leda, bedöma och dokumentera elevers arbete i ämnet etik i såväl grundskolan som gymnasiet och ha kompetens att möta alla elever efter förutsättningar och behov

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga till kritisk och självständig reflektion i samband med etiska frågeställningar med fokus på social rättvisa, mångfald och identitet utifrån ett senmodernt perspektiv
- visa förmåga att bedöma och värdera etisk argumentation med hjälp av argumentationsanalytiska principer
- visa förmåga att i text, argumentation och kommunikation förhålla sig till etiska problem på ett sakligt, nyanserat och vetenskapligt sätt

Examination
Delkursen examineras genom två individuella uppgifter, där studenten både muntligt och skriftligt väntas visa förmåga att med hjälp av vetenskapliga principer och regler för argumentation behandla etiska problem utifrån normativ etiksteori. De didaktiska momenten examineras genom seminarier som betygssätts med betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget Godkänd i delkursen krävs betyget Godkänd på samtliga uppgifter och moment i kursen. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på de båda individuella uppgifterna.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Alternativ till delkurs 1, 2 och 3: Studier utomlands, 15 högskolepoäng
Studies abroad, 15 credits

Innehåll
Kurser i Religionsvetenskap, 15 högskolepoäng, enligt det lärosätes program där studenten deltar. Områden skall väljas som knyter an till kursens tre delkurser.

Examination
Enligt det aktuella lärosätets anvisningar.

Delkurs 4: Uppsats, 15 högskolepoäng
Essay, 15 credits

Innehåll
Studenten författar ett vetenskapligt dokumenterat självständigt arbete kring ett religionsvetenskapligt ämne med anknytning till något av de tre delkursernas ämnen, samt försvarar uppsatsen vid ett seminarium. Studenten skall även genomföra en opposition samt delta i fyra andra uppsatsexaminationer.
I kursen ingår följande moment:

• Självständigt formulera ett forskningsbart problem, och välja lämplig metod
• Genomföra ett större självständigt arbete med koppling till pågående forskning
• Självständigt kartlägga, analysera, och värdera forskningsläget inom ett problemområde

Det självständiga arbetet kan utgöra examensarbete i ämneslärarutbildningen och skall då knyta an till kunskaper som studenten tillägnat sig inom ramen för Verksamhetsförlagd utbildning och Utbildningsvetenskaplig kärna.

Lärandemål
Efter avslutad delkurs förväntas studenten
- visa förmåga att med vetenskapliga metoder bearbeta valt problemområde
- kunna identifiera sitt informationsbehov, välja sökverktyg, värdera sökresultat samt redogöra för den vetenskapliga publiceringens struktur
- kunna författa en vetenskaplig uppsats och uppnå den stringens i skrivandet som krävs för en vetenskaplig produkt
- kritiskt kunna granska andras vetenskapliga alster

Examination
Kursen examineras genom att studenten ventilerar sin uppsats på ett seminarium och själv fungerar som opponent på en annan uppsats samt närvarar vid minst fyra ytterligare uppsatsventileringar. I betygssättningen tas även hänsyn till studentens medverkan i uppsatsseminarier med uppgift att både försvara sin egen uppsats och opponera på någon annans uppsats.
I delkursen ges betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Förkunskapskrav

Godkänt resultat på minst 120 hp inom ämneslärarprogrammet varav 30 hp UVK från termin 1 och Religionsvetenskap, 1-30 hp ska ingå. Därutöver krävs godkänt resultat på minst 15 hp i Religionsvetenskap, 31-60 hp varav delkursen uppsats, 7,5 hp ska ingå eller motsvarande kunskaper.

Utbildningsnivå: Grundnivå
Kurskod/Ladokkod: LR3P16
Kursen ges vid: Högskolan för lärande och kommunikation