Funderar du på att börja studera? På våra programsidor hittar du all information du kan tänkas behöva om kurser och upplägget av programmet. Besök oss även på högskolans öppet hus som är den 16 mars. För vidare vägledning kan du besöka studievägledaren på Komvux i din kommun. Nedan kan du läsa vanliga frågor och svar.

Att studera på högskolan är ganska annorlunda mot att plugga på gymnasiet. Om du läser en utbildning på helfart, räkna med studier på olika sätt 40 timmar i veckan. Du har inte undervisning hela tiden, utan studerar en hel del på egen hand. Du har större frihet att lägga upp dina studier och planerar planerar själv det du ska göra. Man kan säga att det är frihet under ansvar.

Ingen annan bestämmer var och när du ska studera. Men, du måste klara tentor, seminarier, laborationer och inlämningsuppgifter för att komma vidare i utbildningen.

Programmen består av olika kurser vilket innebär att schema och upplägg ser olika ut under utbildningens gång. Du måste själv anmäla dig i god tid till tentor och inlämningsuppgifter.

Kurslitteraturen kan bestå av flera böcker och olika material vilka du själv måste köpa eller låna. De kanske inte alla måste lusläsas men delar av boken är förmodligen viktig för kursen. Föreläsningarna ger dig vägledning i vad som är viktigt. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att tänka både kreativt och kritiskt och se på saker ur olika perspektiv.

Genom att göra ett konto på www.antagning.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du ansöka till högskolan två gånger per år. Du ser även på den sidan vilka datum som gäller.

Detta datum gäller för att komplettera med ett behörighetsgivande kursbetyg. Scanna in betyget på ditt konto på www.antagning.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Oftast är det ett datum i mitten av juni. Se vilket datum som gäller för dig på antagning.se

När du ska ansöka måste man först skapa ett konto på www.antagning.se

På det kontot lägger du in kompletterande dokument/betyg. Har du utländska betyg kan du lägga in de där för bedömning samtidigt som du ansöker till högskolan.

Du kan antingen vända dig till din gamla gymnasieskola eller till den kommunen där du läste gymnasieutbildningen. Där bör det finnas arkiverat.

Man kan läsa in kurser som man saknar för behörighet på den kommunala vuxenutbildningen där man är skriven. Man kan även läsa in större delar på folkhögskolorna i Sverige. På JU erbjuds även tekniskt basår och bastermin.

Antagningen sker via gymnasiebetyg eller resultat från högskoleprov. Att ha ett resultat från högskoleprovet innebär att antagningen har ytterligare ett jämförelsetal som de kan anta dig till en utbildning på. Räcker inte ditt resultat från högskoleprovet så tittar antagningen på gymnasiebetygen istället. Är inte gymnasiebetygen tillräckligt höga tittar antagningen på högskoleprovet.

Regeringen vill också att ungdomar ska läsa mer matematik, engelska och moderna språk. Gör man det kan man få extra poäng till ditt gymnasiebetyg. Läs mer om meritpoäng på www.antagning.se

Grundläggande behörighet innebär att du har en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program. Har du läst ett yrkesförberedande gymnasieprogram måste du komplettera med svenska 3 och engelska 6 för att kunna ansöka till högskolan. Läs mer på www.antagning.se

Särskild behörighet är krav på gymnasiekurser som kopplas till ett specifikt program. Så att du ska ha rätt förutsättningar för att kunna ta dig igenom utbildningen. Det kan vara tex ma 3c, fysik och kemi för att kunna bli antagen till ingenjörsprogram.

Om jag anser mig ha kunskaper som jag lärt mig på annat sätt än att läsa gymnasiekurser kan jag ansöka om prövning av reell kompetens. Jag ska då utförligt beskriva hur och vad jag lärt mig kunskaperna som angetts som behörighetskrav. Var noga med att du gör din ansökan i tid via www.antagning.se. Se även till att skicka in blanketten för prövning av reell kompetens som scannas in på mina sidor på samma webbsida.

Läs mer här, https://antagning.se/sv/dina-betyg/en-annan-vag/ansok-om-provning-av-reell-kompetens/


Universitets- och högskolerådet bedömer hur sökandes avslutade utländska utbildning motsvarar det svenska utbildningssystemet. UHR utfärdar då ett utlåtande. Skicka gärna in dina dokumen så snart som möjligt. Oftast krävs att man även kompletterar med svenska som andra språk 3 och engelska 6 för att kunna ansöka till svenska högskoleutbildningar. https://www.uhr.se/bedomning-av-utlandsk-utbildning/


Du kan göra högskoleprovet två gånger per år. En gång på våren och en gång på hösten. Observera att anmälan till provet är endast under 8 dagar.

Regeringen beslutade den 6 augusti 2020 att förlänga giltighetstiden på högskoleprovet från 5 år till 8 år från och med den 10 september 2020. Det innebär att ett resultat från högskoleprovet är giltigt i 8 år, till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället.

Du har rätt att få riktat stöd på olika sätt om du har en diagnos på funktionsvariation. Läs mer om stöd för studenter med funktionsnedsättning.

Det är först när du är antagen och registrerad student som du kan ansöka om eventuella tillgodoräknanden av tidigare studier. Vi ger inga förhandsbesked. Kontakta din studievägledare efter att du är antagen. Du hittar fackhögskolornas studievägledare på studentwebben.

Den stora skillnaden är att man har ämnena som huvudområden vilket innebär att man läser 90 hp i företagsekonomi eller psykologi. Med en examen från HR- företagsekonomi har du din plats i företagsledningen och ser personalen som en del av hela organisationen. Medan du som har gått inriktning psykologi har ett närmare perspektiv på personal. Då arbetar du mer med anställningsintervju eller bemanning av personal.

Högskoleingenjörsprogram är 3 år på grundnivå där man kan ha olika huvudområden så som tex Datateknik, Industriell organisation, Byggnadsteknik. Civilingenjörsprogram är ofta mer teoretiska och läser 5 år både på grundläggande- och avancerad nivå.

Att göra en egen examen på JU kan vara svårt eftersom vi inte har så många fristående kurser i olika ämnen på diverse nivåer. För att bygga din egen examen med fristående kurser så väljer du ett huvudområde. Ditt huvudområde är något du sedan fördjupar dig inom och därefter bygger du på med övriga kurser. Du bygger din kandidatexamen med fristående kurser om max 180 hp, där 90 hp är inom huvudområdet. Observera att lärosätet där du vill ta ut din examen måste ha examensrätt i ämnet.


Allastudier.se har en bra beskrivning av hur man går vidare.

Man ansöker endast en gång till ett program som är planerat och klart för att få en viss examen. Genom att själv bygga en examen måste man ansöka till kurserna varje gång du vill åt en ny kurs.

Högskolan har bestämt att det är Kår-obligatorie. Du får alltså inte studera på JU om du inte blir medlem. Läs gärna mer om vad du får och vad det kostar. http://www.jonkopingsstudentkar.se/om-oss/medlemskap.html


Beroende på vilken fackhögskola du läser på kallar man praktiken för olika saker. På Hälsohögskolan och Högskolan för lärande och kommunikation ska man i så stor utsträckning som möjligt hålla sig inom Jönköpingsregionen. Detta på grund av att många handledare har fått utbildning samt är begränsade i antal. Ibland kan det dock vara möjligt och då kan du med fördel prata med programansvarig.

Däremot på Tekniska högskolan och Jönköping International Business School uppmanar man till en världsomspännande praktiktid.


Det kan vara svårt att säga exakt vart i samhället man kan finna sin arbetsplats efter programmet. Eftersom Globala studier-programmet är en bred tvärvetenskaplig utbildning så kan du bredda dina vyer när du är ute på arbetsmarknaden. Under utbildningen får man mycket stöd av Careercenter i form av bla föreläsningar. Efter utbildningen är man rustad för att arbeta bla inom olika stödorganisationer som tex Röda korset, FN, Unicef, och Fairtrade. Det kan underlätta att hitta ett jobb om man själv finner en specifik frågeställning, ställningstagande eller idé som man brinner för.

När man läser tekniskt basår/bastermin på JU får man en behörighet som gäller nationellt. Dock kan man för sin egen del gärna höra med det mottagande lärosätet om de accepterar JU´s basår/bastermin.

Du som redan är student vid någon av fackhögskolorna vid Jönköping University kan kontakta respektive studievägledningen direkt. Du hittar kontaktuppgifterna på Studentwebben.

Nås på telefon på måndagar kl.10-12.

E-mail: Studievagledning@ju.se
Telefon: +46 36-10 17 02
Besök: Högskoleområdet, Hus K, plan 2, Gjuterigatan 5, 55318 Jönköping 

Podcast "Vägledning på småländska"

Vi finns på:

Spotify logotype
Call to action, listen at Apple Podcasts
Logo RedCircle

En podd om högskolestudier, studentliv och alla smarta saker som finns på en högskola, drivs av studievägledarna Anita och Helena. Jönköping Universitys studievägledare lotsar dig igenom livets stora och små gåtor i den mytiska världen som kallas Högskola och Universitet. Det kan bli ett och ett annat sidospår ibland med dessa två vägledare och deras gäster.