Månadens forskarintervju Ingrid Granbom
Den 6 oktober 2011 spikade Ingrid Granbom upp sin avhandling i pedagogik. Den 28 oktober är det dags för disputation. Men innan dess får ni träffa henne månadens forskarintervju.
Vad handlar din forskning om?
Min forskning handlar om hur lärare i förskolan samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Studien syftar till att beskriva och analysera den kunskap som lärarna ger uttryck för i samtalet samt de kommunikativa resurser som framträder i processen när deltagarna förankrar och gemensamt formulerar en kollektiv förståelse av förskolans vardagsarbete.
I studien intresserar jag mig för innehåll och teman som lärarna lyfter fram i sitt samtal om förskolan, vilka funktioner av förskolan som blir aktuella samt hur lärarna kommunicerar förståelse och mening av förskolan och dess pedagogiska praktik.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
Pedagogik och lärande är något som jag alltid har intresserat mig för. I min yrkesprofession som lärare för de yngsta barnen i förskolan har jag dagligen bidragit till att skapa en miljö som främjar barnens möjligheter och förutsättningar till lärande. Som ett led i detta arbete har jag själv kontinuerligt deltagit i såväl formella som informella former av utbildning. Det livslånga lärandet fortgår hela livet, vilket innebär att det alltid finns en möjlighet att lära nytt, lära om och omvärdera sina tidigare kunskaper. Lärande inom arbetslivet och utveckling av lärarprofessionen är något som jag verkligen är intresserad av.
Finns det någon fråga inom vuxnas lärande och det livslånga lärandet som du tycker är extra viktig?
Idag lever vi i ett kunskapsbaserat samhälle där kraven på medborgarens förmåga till förändring är höga. En viktig fråga, som jag menar att det är viktigt att man uppmärksammar i detta sammanhang, är att förutsättningarna för livslångt lärande i hög grad skapas i vardagen och i de aktiviteter som sker där. Människors individuella erfarenheter, traditioner och olika kulturella mönster kan innebära att det finns svårigheter att bryta etablerade rutiner, vilket i sin tur kan innebära ett hinder i det livslånga lärandet. Jag tycker att professionsutveckling är ett område som är väldigt spännande. En förutsättning för professionsutveckling och lärande är dock att de etablerade rutinerna granskas kritiskt och kreativt med fokus på problemlösning.
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
Min förhoppning är att den som läser avhandlingen ska få en fördjupad kunskap om och förståelse för den komplexitet som kännetecknar förskolan som pedagogisk praktik. Studien kan bidra till en medvetenhet och ökad insikt om den inverkan som sociala representationer har i människors vardagsliv. Kunskap om lärares sociala representationer är av största vikt för arbetet med att utveckla och förändra yrkespraktiken. I studien används begreppet "relationella kategorier" i syfte att synliggöra samstämmighet kontra oenighet i och mellan idéer som cirkulerar i lärarnas samtal om förskolan som pedagogisk praktik. Dessa relationella kategorier kan bidra till att grundläggande värderingar och normer som styr lärarnas yrkespraktik lyfts fram för reflektion, vilket kan bidra till ökad yrkeskunskap och medvetenhet.
Kan du i korthet sammanfatta resultaten i din studie?
När lärarna samtalar om förskolan som pedagogisk praktik framträder tre olika innehållsmässiga teman: Diskussioner som rör förskolan i relation till läraren, barnet och samhället. De idéer som cirkulerar i samtalet beskrivs i studien med hjälp av begreppet "relationella kategorier", en form av motsatspar. De är dock begreppspar som är ömsesidigt beroende av varandra snarare än motsatser i betydelsen "antingen eller", vilket innebär att de skall betraktas som likvärdiga. Studien visar även tre framträdande kommunikativa resurser som lärarna använde för att förankra sina utgångspunkter i samtalet: De gjorde jämförelser, hänvisade till sin egen erfarenhet samt använde sig av andras röster, referenser och citat. I studien ger lärarna uttryck för två, sinsemellan olika sociala representationer av förskolan: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innehåller i sin tur skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället.
