ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Mikael Stattin

I månadens forskarintervju får ni träffa Mikael Stattin, som är docent i sociologi vid Umeå universitet. I sin forskning intresserar han sig bland annat för äldres förutsättningar att förvärvsarbeta.

Vad handlar din forskning om?

Just nu fokuserar jag mycket på äldreforskning och då framför allt på frågor som rör förutsättningar för äldre att förvärvsarbeta. Det handlar dels om olika faktorer som påverkar den tidpunkt när människor faktiskt lämnar arbetslivet, dels om människors inställning till vad som är en rimlig och önskvärd pensionsålder. Jag är också intresserad av arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor i bred mening och studerar därför särskilt om och på vilket sätt olika arbetsvillkor påverkar människors inställning och möjlighet till arbete i hög ålder. En annan aspekt av min forskning är vilka konsekvenser som tidpunkten för pensionering har för det efterföljande livet som pensionär. Min forskning är i många fall tvärvetenskaplig och jag arbetar för närvarande med flera olika projekt som utgår från datakällor både på organisations-, nationell och på internationell nivå.

I ett relativt nystartat projekt arbetar jag också nära praktiker. Detta syftar till att öka kunskapen om arbetsplatsrelaterade faktorers betydelse för äldre medarbetares pensionspreferenser inom Västerbottens Läns Landsting. Bakgrunden är att landstinget befinner sig i en situation av arbetskraftsbrist och arbetar aktivt med att stimulera och motivera medarbetare att jobba länge, gärna efter 65 års ålder. En central aspekt som studeras är om olika interventioner, åtgärder som organisationer vidtar, har någon betydelse för när medarbetare lämnar sin anställning och för synen på pensionsåldern. På nationell nivå arbetar vi med ett projekt kallat PSAE (Panel Survey och Ageing and the Elderly). Detta baseras på nationella enkätundersökningar och fångar äldres levnadsförhållanden i en bred mening men också olika aspekter av arbetsvillkor och synen på pensionsålder. Jag är också en av två huvudansvariga i Sverige för en internationell undersökning om äldre som kallas för SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Sweden). I denna undersökning genomförs datainsamlingar i form av besöksintervjuer vartannat år i 20 olika länder i Europa. Huvudsyftet med denna undersökning är att studera och jämföra olika länder med avseende på äldre medborgares hälsa, arbete, pensionering, trygghet etc. Genom att jämföra olika länder ges unika förutsättningar att utveckla kunskapen om hur olika sätt att organisera välfärd, arbetsliv, sjukvård och äldreomsorg påverkar äldres levnadsförhållanden, hälsa och arbetslivschanser.

Hur kommer det sig att du är intresserad av äldres arbetskraftsdeltagande?

Grunden för forskningsområdet är de utmaningar som det åldrande samhället medför. Det är en viktig uppgift för forskningen att studera konsekvenserna av denna process. En central aspekt i detta sammanhang rör just frågor om äldres arbetskraftsdeltagande. Under en ganska lång tid nu har man ju livligt diskuterat hur långt upp i åren vi bör arbeta i framtiden. I den så kallade Pensionsåldersutredningen slogs också fast att eftersom vi lever längre så behöver vi arbeta längre, annars riskerar pensionsnivåerna att bli låga, försörjningsbördan ohållbar och vår välfärd att hotas. Jag tycker det är viktigt att närmare studera de konkreta premisserna för denna ambition. Hur ser egentligen den äldre arbetskraften på frågan om vad som är en rimlig pensionsålder? Vad sker konkret på arbetsplatserna när det gäller att skapa förutsättningar för ett långt arbetsliv? En annan viktig aspekt rör frågor om rättvisa och jämlikhet. Vi vet sedan tidigare att alla inte kommer att klara av att arbeta längre och att det här även finns en tydlig klassdimension. En viktig fråga är därför hur de politiska ambitionerna att förlänga arbetslivet kan genomföras utan att äventyra välfärden för personer som av olika skäl inte har förmåga att arbeta längre.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Det är långt ifrån alltid som det finns en omedelbar praktisk nytta eller tillämpning av forskningsresultat. Men vårt samarbetsprojekt med Västerbottens Läns Landsting skulle kunna beskrivas som ett aktionsforskningsprojekt. Här är tanken att forskningsresultat, om exempelvis sambandet mellan arbetsmiljö och pensionspreferenser i olika yrkesgrupper, kontinuerligt ska återföras till organisationen. Sådana resultat kan därmed fungera som viktiga kunskapsunderlag för diskussioner om organisatoriska interventioner i praktiken. Som forskare kan vi i nästa steg studera huruvida interventionerna har haft någon effekt på till exempel medarbetares pensioneringsplaner. Detta är ett mycket intressant projekt, inte minst utifrån att det finns ganska lite forskning just när det gäller arbetsplatsens roll och vad olika HR-strategier betyder för medarbetares möjligheter och motivation att arbeta längre än till 65 år.

Bild: Mikael Stattin
2015-09-07
ENCELL
2015-09-07
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information