Månadens forskarintervju Martin Hugo
I månadens forskarintervju får ni träffa Martin Hugo, som är lektor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. I sin forskning intresserar han sig bland annat för hur meningsfullt lärande i skolan kan se ut för barn, ungdomar och unga vuxna som utbildningssystemet tidigare har misslyckats med att möta.
Vad handlar din forskning om?
Min forskning handlar om hur meningsfullt lärande i skolan kan se ut för barn, ungdomar och unga vuxna som utbildningssystemet tidigare har misslyckats med att möta. Det handlar om unga medmänniskor som har gått ut grundskolan med dåligt självförtroende i skolrelaterade aktiviteter och en negativ skolidentitet som innebär att de inte ser sig själva som lärande och framgångsrika skolelever. Hur ser skolan ut när denna negativa skolidentitet kan utvecklas i positiv riktning och dessa elever kan nå skolframgång och ta sina första betyg? I tre olika forskningsprojekt har jag under de senaste 13 åren beskrivit vad som kan göra skillnad i skolan för dessa medmänniskor. Mitt avhandlingsarbete var en fallstudie där jag följde en elevgrupp med mycket låga meritvärden från årskurs 9 under deras tre år på gymnasieskolans Individuella program. Det andra forskningsprojektet handlade om meningsfullt lärande i skolverksamheten för tvångsomhändertagna barn och ungdomar på särskilda ungdomshem. Det senaste forskningsprojektet handlade om en anpassad IT-utbildning för unga vuxna med Asperger. Min forskning utgår teoretiskt ifrån livsvärldsfenomenologin och jag använder mig av ett etnografiskt angreppsätt som innebär att jag tillbringar mycket tid i de sammanhang och med de människor jag vill berätta något om. Denna deltagande observation kombineras med elev- och lärarintervjuer.
Hur kommer det sig att du är intresserad av det livslånga lärandet?
För mig är det en demokratisk fråga. Alla samhällsmedborgare har rätt till en meningsfull utbildning oavsett ålder eller tidigare skolprestationer. För många ungdomar och unga vuxna som inte tidigare lyckats med sina studier handlar det inte överhuvudtaget om intelligens. Allt lärande är situationsbundet och många medmänniskor som upplever sig misslyckade i skolsystemet kan i nya sammanhang senare i livet, med ett nytt bemötande, plötsligt nå framgång i studier.
Finns det något i din forskning som du tycker är extra viktigt att lyfta fram?
Ja, absolut. I alla tre forskningsprojekt har jag med olika exempel beskrivit tre viktiga faktorer för att vända negativa skolerfarenheter och ge människor förutsättningar för att utveckla en mer positiv skolidentitet. Den första handlar om mellanmänskliga relationer. Att lärar-elev-relationen är helt avgörande för dessa elevers lärande. Den andra handlar om att eleverna måste uppleva delaktighet i sina studier för att bli motiverade för skolarbete. Den tredje handlar om upplevelsen av att studieinnehållet är på riktigt. Att skolans innehåll upplevs vara något som är användbart i individens livsvärld.
Vad kan praktiker lära sig av din forskning?
De kan lära sig mycket av mina berättelser från undervisningssituationer med elever som anses som väldigt svåra att undervisa. Jag beskriver hur och vad skickliga lärare gör när eleverna upplever undervisningen som meningsfull. Mycket handlar om människosyn och förhållningssätt i mötet med eleverna. Det är viktigt att eleverna får uppleva att de kan lyckas med något i skolan. Då växer självförtroendet som är en förutsättning för lärande. Att som lärare försöka att berömma och ge tät feedback oftare än att fokusera på det som är negativt. Men detta är svårt och det finns inget facit som fungerar överallt. Mycket handlar också om omställningstid. Med omställningstid menar jag den tid det kan ta att vända skolmotstånd till skolframgång. Med de svåraste eleverna kan detta motivationsarbete i en nära lärar-elev-relation ta flera månader, ibland flera år.
Vilket blir ditt nästa forskningsprojekt?
Om jag skulle få välja fritt så skulle jag gärna göra ett stort forskningsprojekt om fängelseundervisning. Ungefär en tredjedel av Sveriges interner studerar. Hur ser den undervisningsformen ut?
