ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Månadens forskarintervju Marianne Döös

I månadens forskarintervju får ni träffa Marianne Döös, som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar hon sig bland annat för delat ledarskap i skolor och förskolor och har fokuserat på den kompetens och potential för lärande som sitter i relationer och nätverk mellan människor.

Vad handlar din forskning om?

De två forskningsprojekt jag nu arbetar i rör delat ledarskap i skolor och förskolor, det vill säga rektorers och förskolechefers samarbetsformer. Förståelse for hur delat ledarskap görs och fungerar bygger jag på ett lärteoretiskt perspektiv. Den organisationspedagogiska inriktning jag arbetar inom rör erfarenhetslärandets teoribildningar, alltså ett lärande som i huvudsak äger rum medan människor utför (arbets)uppgifter, när människor handlar och reflekterar i och över specifika sammanhang. Min egen betoning gäller den kompetens och potential för lärande som sitter i relationer och nätverk mellan människor. Tillsammans med kolleger har jag här bidragit med begrepp som tankenätverk, kompetensbärande relationer, relationik, lärorienterat ledarskap och samledarskap. Med avsikt har jag inte stannat inom någon särskild bransch utan rört mig mellan exempelvis telekom, bank, kommun, tillverkningsindustri och numera även skola och förskola, samt även mellan att befinna mig "på golvet" och på chefs- eller ledarnivå. Ibland har det handlat om hela arbetslivet. Min metodmässiga tyngdpunkt i empiriska studier ligger tydligt åt det kvalitativa hållet, men jag har även arbetat kvantitativt.

Hur kommer det sig att du är intresserad av lärande i arbetet?

Intresset kom från min tid som olycksfallsforskare. Det fanns då en tilltro till att olycksfall i arbetet vid automatiserade maskiner i industrin skulle kunna förhindras genom instruktioner om att göra rätt. Något som uppenbarligen inte fungerade. Jag ville komma bakom detta och förstå hur de operatörer som arbetade vid maskinerna tänkte i de strul- och störningssituationer som uppstod. Eftersom det var i dessa situationer som olycksfallen skedde. Och på den vägen är det, det som började hos individers lärprocesser och tankenätverk fortsatte vartefter in i ett intresse för det gemensamma lärandet och samarbetsprocesser. Något som kan komma till nytta för att förstå organisatorisk utveckling, organisering av ledningsfunktioner och samarbete i nätverk över organisatoriska gränser. En drivkraft är att både utveckla teori och bidra till praktisk nytta, då blir mitt jobb lustfyllt och kul. En nödvändighet, har jag tyckt, eftersom jag valt att lägga mycket tid i jobbskålen.

Finns det någon fråga som du tycker är extra viktig i din forskning?

Det som jag nu är nyfiken på är alla de olika former som delat ledarskap mellan chefer kan ha och de förutsättningar dessa former har potential att skapa för både människor och verksamheter. Som till exempel att förstå skillnaden mellan samledarskap – den form av delat ledarskap där de delande cheferna har samma arbetsuppgifter och samma ansvar/befogenheter – och det inviterade ledarskapet, som innebär en hierarkisk över- och underordning mellan dem som delar, respektive det funktionellt delade ledarskapet som bygger på en tydlig uppgiftsfördelning mellan cheferna. De olika formerna ger upphov till olika problem och möjligheter, samarbetsprocesserna och det vardagliga lärandet ser olika ut. En annan viktig fråga är risken med omorganisationer som sliter sönder de kompetensbärande relationer som behövs för att en verksamhet ska fungera. Där har vi jobbat med alternativa organisationsbilder – nätverksnystan och cirkelkvastar – för att ge andra verktyg än det klassiska organisationsdiagrammet.

Vad kan praktiker lära sig av din forskning?

Praktiker jag möter uppskattar till exempel begrepp som sätter ord på sådant som är viktigt för dem att begripa sig på. Kunskapen om delat ledarskap mellan chefer – som vi nu arbetat med i snart 20-talet år av och till – gör nytta ute i verksamheter där chefer vill förstå sina samarbetsformer. Det finns mycket potential men även fallgropar. Och vår forskning bidrar till kunskap om både det som skapar möjligheter och det som man kan behöva tänka på för att inte köra i diket. På senare år har vi också samarbetat med statsvetare och jurist och kunnat reda ut en del av hur skollagen ska förstås i detta avseende liksom om vad det förefaller ha legat för motiv bakom de – i mitt tycke – märkliga begränsningar som infördes så att hela samledarskapsformen i praktiken förbjöds. Om det var tydlighet lagstiftarna avsåg så finns det mycket mer att kunna om hur tydlighet kommer till i praktiken liksom om vilka otydligheter som det nyinförda begreppet skolenhet kan bidra till.

Var kan man läsa mer?

Både om min syn på lärande och delat ledarskap kan man läsa om i en lite längre intervju här.

Mer forskningsinformation inklusive vad vi publicerat om just delat ledarskap hittar du på institutionens hemsida.

Mer om lärande, relationik och organisationsbilder kan man läsa här.

2016-12-08
ENCELL
2016-12-08
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information