COVID-19 pandemin och dess påverkan bland lärare och studenter inom högre utbildning

En forskargrupp med flera forskare, bland annat från CHILD, har påbörjat en studie som handlar om hur lärare och studenter har fått anpassa sig till COVID-19 pandemin när det gäller att anpassa undervisning, hur de uppfattar distansundervisning, stress och kreativitet.

Projektledare: docent Maria Björk och docent Lilly Augustine

I kölvattnet av COVID-19 pandemin har universitet runt om i världen snabbt tvingats att anpassa sin undervisning eftersom alla uppmanades att stanna hemma. All undervisning måste göras online och detta var något nytt för många studenter och lärare. COVID-19 pandemin har skapat unika möjligheter att studera hur en pandemi påverkar samhällen globalt. Eftersom pandemin är global och påverkar överallt är det möjligt att studera kulturella variationer i hur lärare och studenter internationellt vid olika universitet har tagit på sig utmaningen som COVID-19, karantän och övergång till onlineundervisning har inneburit.

I studien deltar studenter och lärare vid Jönköpings Universitet. Uppgifter samlas också in från universitet i Pakistan, Litauen, Sydafrika, Kanada och USA.

-Det är kul att vi på Jönköping University har representanter med i projektet från alla fyra fackhögskolorna som arbetar tillsammans i den här studien, säger docent Lilly Augustine, en av projektledarna i studien.

Från JU deltar forskarna:

Docent Maria Björk, Hälsohögskolan, CHILD;

Docent Lilly Augustine, Högskolan för lärande och kommunikation, CHILD;

Professor Mats Granlund, Hälsohögskolan, CHILD;

Docent Staffan Bengtsson, Hälsohögskolan, CHILD/SALVE; Professor Ylva Lindberg, Högskolan för lärande och kommunikation, CCD;

Docent Daniel Pittino, Jönköping International Business School, CEnSE; Professor Salem Seifeddine, Tekniska högskolan, Material och tillverkning.

Deltagarna ombeds att svara på ett webbaserat frågeformulär om förändringar i undervisning, uppfattning om att delta i distanskurser, stress och kreativitet. Likheter och skillnader i hur undervisningen har förändrats och hur COVID-19 pandemin har upplevts, kommer att studeras i förhållande till Hofstedes teori om kulturella dimensioner och frågorna i enkäten har valts ut för att representera de sex kulturella dimensionerna i Hofstedes teori (distans till makt, individualism, maskulinitet/femininitet, osäkerhet/undvikande, långsiktighet, livsnjutning/kontroll).

-Vi kommer att kunna göra väldigt lokala jämförelser mellan de olika fackhögskolorna på JU samtidigt som vi kommer att kunna göra globala jämförelser med andra länder, vilket gör det spännande att arbeta med, avslutar Lilly.

Läs mer om studien i projektinformationen på vår projektsida

2020-06-11