Debattreplik: Det är den digitala kompetensen som måste utvecklas

REPLIK Peter Hellgren, vd för konsultbolaget Concid AB, argumenterar i sin debattartikel november för att ”Digitalisering måste få genomsyra allt i skolan: samtliga ämnen och lektioner”.

Huvudargumentet är att ”Techbranschen är otroligt snabbfotad” och att ”70 000 personer med IT-kompetens förväntas saknas år 2022 […]”. Att en företrädare för näringslivet vill påverka utbildningspolitiken är inte ovanligt. Inte heller är det ovanligt att det är ett tämligen begränsat perspektiv på utbildningens mål som kommer till uttryck i budskapen. Det som är anmärkningsvärt med Hellgrens inlägg är graden av ensidighet i synen på vad som är skolans uppgift, att leverera ”färskvara” för att kortsiktigt tillgodose "attraktiviteten på arbetsmarknaden". När Hellgren skriver att "Digitalisering måste få genomsyra allt i skolan: samtliga ämnen och lektioner.”, är det bara att hoppas att det är utslag av böjelse för stilistisk dramatik och att Hellgren inte riktigt menar vad han säger, särskilt som digitaliseringen av barns tid utanför skolan börjar visa sig också ha en baksida.

Vad gäller Hellgrens uttalanden i artikeln om att ungdomar "tvingas […] skriva prov med papper och penna" och använda ”bakåtsträvande” redskap som whiteboardtavlan finns det anledning att anknyta till Göran Lundborg, professor emeritus vid Lunds universitet, som i sin forskning intresserat sig för samspelet mellan hand och hjärna.

Göran Lundborg skriver i Pedagogiska magasinet den 9 maj 2016 att skrivande med penna på papper är "en dynamisk process där kombinationen av känselinflöde och aktivitet i handen underlättar och stärker inlärningsprocessen" och om det angelägna i "att handens intelligens och möjligheter inte underskattas och nedprioriteras utan i stället tillvaratas och uppmuntras".

Mot bakgrund av detta är det inte så märkligt att tekniker i Silicon Valley som utvecklar de digitala verktygen, väl medvetna om riskerna själva, sägs sätta sina barn i skolor helt fria från sådana verktyg. Det finns också anledning att ifrågasätta skolornas ökade användning av elektronik i form av skärmar etcetera, både mot bakgrund av den kostnad det innebär för kommunerna och mot bakgrund av att Sveriges konsumtion av elektronik enligt Naturvårdsverket redan är ohållbar.

Digital kompetens, till skillnad från ”digitalisering”, är något såväl skola som lärarutbildning behöver utveckla. På HLK i Jönköping jobbar vi just med en översyn av hur den digitala kompetensen kan stärkas i lärarutbildningen, men jämsides med andra områden som hållbar utveckling, internationalisering och jämställdhet. Skolans uppdrag är inte bara att utbilda för näringslivet, särskilt inte en ur en specifik aspekt. Det finns olika sätt att se på vad som är skolans uppdrag. Det finns hela kurser i lärarutbildningen som handlar om det och det är inte syftet med vårt inlägg att redogöra för detta. Men att skolan huvudsakligen ska förmedla snabbt föränderlig kunskap i syfte att kortsiktigt tillgodose "attraktiviteten på arbetsmarknaden" finns förhoppningsvis ingen inom skolvärlden som skulle hålla med om.

Per Askerlund
Ellen Almers

Lärarutbildare och forskare, Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping

Helle Klein på HLK

Den åttonde oktober gästades LPS gruppledare av Helle Klein, som föreläste om ledarskap utifrån sina roller som aktiv präst, journalist och samhällsdebattör.

Eftermiddagen ägnades åt att diskutera ledarskap i såväl macro- som microperspektiv. Helle Klein berättade engagerat om de olika sorters ledarskap. I ljuset av hennes erfarenheter inom politik, journalistik och teologi diskuterade gruppledarna i LPS sina egna roller och perspektiv på ledarskap.

LPS Ledarskapsföreläsning okt 8 2019
2019-10-10
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information