ALigHT II


ALigHT II (ALloy development for High Temperature applications using the high entropy concept; part II) är ett fullskaligt forskingsprojekt och en fortsättning på förstudieprojektet ALigHT. Projektet syftar till att förbättra den termiska stabiliteten hos nickelbaserade superlegeringar genom att använda konceptet med högentropilegeringar.

Introduktion

Högentropilegeringar (high entropy alloys, HEA) är en ny sorts avancerade metallegeringar, innehållande mer än 5 olika element, vanligen i ekvimolär proportion. HEA har uppvisat enastående termomekaniska egenskaper och hög resistans i kemiskt krävande miljöer. Detta har gjort HEA till en av de bästa kandidaterna för strategiskt krävande applikationer inom energi-, transport- och rymdsektorerna.

Förstudieprojektet ALigHT lyckades framgångsrikt använda HEA-konceptet genom att modifiera den kommersiella superlegeringen IN718. Jämfört med referenslegeringen lyckades projektet öka den specifika hållfastheten från rumstemperatur upp till 750°C med ökningarna 21 procent vid 25°C, 36 procent vid 650°C och 14 procent vid 750°C. Inte bara styrkan ökade, intressant nog förbättrades även duktiliteten.

Resultaten från förstudien är alltså lovande, men det behövs en djupare förståelse för HEA-konceptet för kunna avgöra om projektet verkligen utnyttjat potentialen fullt ut. Det är den förståelsen som är målet med ALigHT II.

Syfte

Syftet med ALigHT II är att ytterligare förbättra den termiska stabiliteten hos nickelbaserade superlegeringar så att de klarar ännu högre temperaturer. Det kommer möjliggöra en utvidgning av marknaden för metalliska material, särskilt för hållfasta och hållbara produkter inom strategiska industrisektorer som energi, transport och flyg.

I förstudien studerades endast gjutet material, men det här projektet innefattar även plastiskt bearbetade materialformer.

Förväntade resultat

Projektet förväntas ge svar på följande frågor:

  • Hur kan HEA-konceptet implementeras för att förbättra den termiska stabiliteten hos superlegeringar?
  • Hur är formbarheten hos de utvecklade superlegeringarna (HESA)?
  • Vilka är de mekaniska egenskaperna och den strukturella stabiliteten hos HESA jämfört med referenslegeringen?
  • Vilka är mikromekanismerna bakom de exceptionella termomekaniska egenskaperna hos HESA, och hur kan dessa användas för vidare utveckling av legeringar?
  • Vilken typ av komponent eller produkt bör bli först att tillverkas genom gjutning eller värmedeformering av en HESA?

Samarbetspartners

  • Sandvik Materials Technology
  • GKN Aerospace Sweden AB
  • SWERIM
  • Chalmers tekniska högskola

Projekttid och finansiering

Projektet pågår från 2018-08-01 till 2021-06-31, och medfinansieras av VINNOVA (under det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material).

Kontaktinformation

Om du vill veta mer om projektet, vänligen kontakta Ehsan Ghassemali.

Sidan uppdaterad 2019-08-12

Sidan uppdaterad 2019-08-12
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information