“Vuxna behöver kanske ändra sin schablonbild över ungas drickande”

Att ungdomar dricker alkohol har varit känt sedan länge, men den föreställning som vuxna ofta har av ungdomars drickande som något spontant och oorganiserat känns inte igen av ungdomarna själva. I artikeln “We are not like those who/.../sit in the woods and drink”: The making of drinking spaces by youth” har forskarna Birgitta Ander och Monika Wilinska vid Hälsohögskolan, Jönköping University, analyserat intervjumaterial där unga själva berättar om hur de planerar fester och alkoholintag.

Monika Wilinska och Birgitta Ander.

Artikeln har nyligen publicerats i ett specialnummer av Qualitative Social Work som behandlar begreppet ”Place and Space within Social work”, vilket på svenska kan jämföras med ”arena/plats och rum”.

- Det är nog lite provocerande för vissa att vi analyserar just den här arenan, där unga dricker alkohol, men vi analyserar en massa andra arenor inom socialt arbete så vi tyckte det var spännande att analysera ungdomars egna arenor, vad den eller de innebär och vad man fyller den med, säger Birgitta Ander.

Materialet de har utgått ifrån är intervjuer som Birgitta Ander gjorde till sin doktorsavhandling, där hon intervjuade ungdomar som hade erfarenhet av berusningsdrickande. Till den nya artikeln har de två tillsammans tittat på materialet ur en ny vinkel och med sina olika perspektiv.

- Vuxnas föreställning är ofta att ”unga super”, dräller runt och tar inget ansvar och att det sker under oorganiserade former, därför var det väldigt spännande att titta på materialet ur place and space-vinkeln. Det vi upptäckt är att det inte alls är så oorganiserat som vuxna ofta vill tro, var drickandet sker och hur de producerar dessa arenor innan själva drickandet blir av är väldigt väl planerat och det är mycket som spelar in, säger Monika Wilinska.

För ungdomarna handlar det mycket om kontroll och planering och det är mycket som vägs in innan festen kan ske.

- Ungdomarna använder själva ord som kontroll och planering i intervjumaterialet. Det handlar mycket om en mognadsprocess som ungdomarna går igenom. Arrangören och gästerna tänker ofta igenom när och hur mycket de ska dricka, man planerar vem som ska bjudas och tänker på att se till att det inte blir slagsmål, berättar Birgitta Ander.

Vuxna är inte fysiskt närvarande under dessa fester, däremot fanns de alltid i ungdomarnas periferi. Festen planerades när föräldrarna inte var hemma, men man hade också grannar i åtanke, det var viktigt att inte störa dem.

- Vuxna behöver kanske förändra sin schablonbild över ungas drickande då de har en tendens att generalisera situationen och ger en bild som ungdomarna inte själva känner igen sig i, det är mycket mer en gråzon än svart och vitt, berättar Birgitta Ander.

Förhoppningen är att artikeln och materialet kan användas både av professionella inom socialt arbete, men också att föräldrar kan ta till sig materialet som ett sätt att förstå ungdomarnas värld och ha i åtanke när man diskuterar drickande med sina tonåringar.

- Något som tydligt framkom var också att det var pinsamt att inte kunna kontrollera alkoholen, och att ungdomarna såg det som pinsamt och visade på omognad. Att kräkas var till exempel något som man ”gjorde i början” men snabbt lärde sig hantera och ålder och erfarenhet får därmed ett symboliskt värde, avslutar Monika Wilinska.

Artikeln “We are not like those who/.../sit in the woods and drink”: The making of drinking spaces by youth” är den enda svenska artikeln i specialnumret samt den enda som tar upp ämnet ungas alkoholvanor. Läs hela artikeln via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vill du veta mer?

Kontakta Birgitta Anderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller Monika Wilinskalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2020-06-17