Hur formar medier vår bild av verkligheten?

Hur vet vi vad som är sant i en värld där nyheter, sociala medier, film, spel och artificiell intelligens ständigt påverkar hur verkligheten presenteras? Det var en av huvudfrågorna när Jönköping University nyligen stod värd för en internationell konferens om medier och verklighetsbilder.

Medier visar verkligheten på många olika sätt, beroende på teknik och uttrycksform och i dag sprids bilder och berättelser om verkligheten snabbare än någonsin. De sparas i arkiv, byggs vidare på genom dokumentärer, bearbetningar och berättelser – och får nytt liv i digitala miljöer.

Allt detta sker i en tid där frågor om förtroende, sanning och vad som egentligen är verkligt diskuteras intensivt.

Konferensen, som hölls den 29 - 30 april på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, öppnades av Måns Svensson, rektor vid Jönköping University. Här samlades forskare och experter inom medie- och kommunikationsvetenskap för panelsamtal, föreläsningar och diskussioner om hur medier skapar, tolkar och ibland förvränger verkligheten.

Fokus låg på både traditionella journalistiska medier och nyare format som sociala medier, digital storytelling, virtuell verklighet och AI.

– I en tid präglad av deepfakes och AI-genererat innehåll är det betydelsefullt att så många internationella forskare är här idag på Högskolan för lärande och kommunikation för att diskutera vad som utgör medierealitet, säger Annette Hill, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation och arrangör av konferensen.

Flera verkligheter?

En central fråga var hur olika bilder av verkligheten skapas och tolkas inom forskning om medier, teknik, kultur och samhälle. Deltagarna diskuterade hur människor uppfattar och beskriver verkligheten i en vardag där medier finns överallt. Fokus låg på hur medier kan hjälpa oss att förstå världen – men också på hur de kan påverka eller förvränga bilden av vad som är verkligt, både förr, i dag och i framtiden.

I takt med att både medier och viktiga samhällsinstitutioner granskas och ifrågasätts hårdare, ökar också misstänksamheten mot experter, vittnen och etablerade kunskapskällor. Det kan leda till osäkerhet: går det att lita på det vi tar del av – eller är det vinklat, förenklat eller styrt?

– Det breda spektrumet av forskning om medier – från spel till strömmande video, dokumentärer och nyheter – var så inspirerande; det var lärorikt att ta del av vad forskare världen över har att säga om hur verkligheten framställs idag, säger Annette Hill.

Brett deltagande på konferensen

Konferensen samlade både etablerade och yngre forskare, redaktörer och förläggare från flera länder. En av deltagarna, Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som även presenterade under konferensen på ämnet kommunikativ AI, tyckte att ämnet för konferensen är både viktigt och aktuellt.

– Konferensen har lyft viktiga frågor och diskussionerna har varit givande. Jag lyssnade på en av panelerna där man pratade om AI-genererade bilder. I början av AI-eran kunde man ju ändå se att bilderna var framtagna av AI, men det kan vi inte se idag och det gör något med oss människor, säger Göran Bolin.

Utställning del av konferensen

Första konferensdagen avslutades med invigningen av forskningsutställningen Digitala avtryck – tre perspektiv på hur teknologins utveckling påverkar människor, arbete och platser. Utställningen, som samlar forskning från Jönköping University och Linköpings universitet, består av tre forskningsprojekt. En del, Var är molnet?, är framtagen av forskare vid Linköpings universitet och synliggör den fysiska infrastrukturen bakom digitala tjänster samt dess miljömässiga konsekvenser.

De två övriga delarna tar avstamp i forskning vid Jönköping University och har planerats i samarbete med Annette Hill, Susanne Almgren och Jian Chung Lee om datacenter, och Nina Edh om AI i näringslivet. Tillsammans belyser projekten hur AI och digital teknik skapar nya möjligheter för företag och organisationer, samtidigt som teknikutvecklingen lämnar tydliga avtryck i de platser och miljöer där vi verkar.

Utställningen finns att beskåda på Högskolebiblioteket fram till och med den 5 juni och är öppen för alla.