Rätt undervisning kan förändra livet för elever på ungdomshem

En ny forskningsrapport från Jönköping University (JU) och Högskolan i Borås visar att skolan inom Statens institutionsstyrelse (SiS) kan spela en avgörande roll för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). För många blir tiden på SiS en vändpunkt där de för första gången känner sig sedda, lyssnade på och får undervisning utifrån sina egna förutsättningar.

Rapporten ”Förhoppning, undran och ovisshet” är den första studien som gjorts om SiS-elever med IF och är framtagen av forskarna Martin Hugo, docent i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation vid JU och Jörgen Frostlund, universitetslektor vid Högskolan i Borås. Studien undersöker hur undervisningen organiseras och upplevs av elever med IF inom SiS.

– Det som överraskade oss mest när vi gjorde studien, var att nästan alla elever vi intervjuade berättade att de trivdes så bra i skolan på SiS och mötte en undervisning som utgick från deras livssituation och tidigare erfarenheter, säger Martin Hugo.

Samtidigt visar studien att många elever har en problematisk skolbakgrund. Ungefär hälften hade lämnat sina tidigare grundskolor redan på mellanstadiet, något forskarna beskriver som oroande.

Elever gör framsteg med anpassad undervisning

Elever med IF är tydligt överrepresenterade inom SiS – drygt sex procent jämfört med cirka 1,5 procent i den totala elevpopulationen. Trots det har forskningen om gruppen länge varit begränsad. Rapporten visar att eleverna ofta gör stora framsteg när undervisningen anpassas till deras behov. Att upptäcka att man kan lära sig och utvecklas stärker självbilden och väcker framtidstro. En viktig slutsats är att framgång bygger på nära relationer och samordnat stöd kring eleven.

”SiS kan vara en chans till nystart”

– Elever med IF är en heterogen grupp och varje individ måste mötas utifrån sina specifika styrkor och svagheter i undervisningen, säger Martin Hugo.

Forskarna lyfter särskilt fram betydelsen av engagerade lärare, hög lärartäthet och ett nära samspel mellan skolpersonal och behandlingspersonal. Struktur, repetition och tydligt vuxenstöd är andra avgörande faktorer.
– Skolan på SiS kan vara en chans till en nystart för dessa elever, säger Kim Silow Kallenberg, forskningsledare vid SiS.

Enligt studien har SiS-skolan potential att fungera kompensatoriskt – det vill säga ge eleverna det stöd de tidigare saknat. Förutsättningen är att undervisningen hänger ihop och prioriteras som en del av rehabiliteringen.

Forskarna ser en tydlig riktning framåt: rätt organiserad undervisning kan göra stor skillnad – även för elever med svåra skolbakgrunder.

– Det handlar i grunden om att bli sedd som en lärande individ, säger Martin Hugo.