Skolan på SiS ger barnen framtidshopp

Efter sommaruppehållet är nu JU:s populärvetenskapliga föreläsningsserie JU LIVE tillbaka. Martin Hugo, universitetslektor i pedagogik, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, var först ut och berättade om sin forskning om elever med intellektuell funktionsnedsättning i Statens institutionsstyrelses (SiS) skolverksamhet.

Studien visar att många av de elever som intervjuades upplevde att de blev sedda, lyssnade på och bemötta med respekt i skolan på SiS. För flera av dem innebar skolgången också ett ökat hopp om framtiden.

Bakom resultaten ligger studien Förhoppning, undran och ovisshet – att vara elev med intellektuell funktionsnedsättning i SiS skolverksamhet, som Martin Hugo genomfört tillsammans med Jörgen Frostlund, universitetslektor vid Högskolan i Borås.

Forskarna upptäckte tidigt att det saknades kunskap om hur barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever undervisningen på SiS särskilda ungdomshem.

– Det är ju otroligt viktigt att titta på denna grupp, den mest utsatta gruppen barn i samhället, säger Martin Hugo.

Bygger på intervjuer och fältstudier

Studien genomfördes mellan augusti 2024 och november 2025. Den bygger på en nationell enkät till samtliga rektorer inom SiS, 24 dagars fältstudier vid åtta särskilda ungdomshem samt intervjuer med elever, lärare och rektorer.

– Det går inte att forska om den här verksamheten enbart från skrivbordet. Man måste möta eleverna och lyssna på deras erfarenheter, säger Martin Hugo.

Skolan gav framtidshopp

Många av de barn och unga som placerats på SiS har erfarenheter av en utsatt uppväxt präglad av exempelvis fattigdom, missbruk, våld, övergrepp och bristande omsorg. Flera har också haft en bristfällig eller avbruten skolgång.

I intervjuerna beskrev många elever ändå skolan på SiS som en plats där de fick möjlighet att lära sig och utvecklas. En elev sa att:

”Jag tycker det är bra att man kan plugga till saker, alltså man lär sig saker. Jag har inte gått i skola så mycket när jag bodde hemma, så nu har jag chans att lära mig. Det är bra i framtiden, man kan skaffa jobb och sånt.”

En annan elev berättade hur skolgången stärkt både självförtroendet och framtidstron:

”Förut kunde jag inte läsa någonting. Nu kan jag läsa när vänner har skrivit till mig. Jag tycker viktigast är att kunna läsa och skriva. Då kan man klara sig i samhället och söka jobb.”

Martin Hugo menar att eleverna har stor potential att utvecklas när de får rätt stöd.

– Det skrivs och pratas mycket negativt om SiS-hemmen i vårt samhälle och i media, men jag måste säga att jag är imponerad över deras skolverksamhet. Att verkligen se dessa unga utsatta och att tro på dem, det är en stor sak, säger Martin.

”En rättvis bild”

En av besökarna på JU LIVE var David Bjurenfalk, som tidigare arbetat som lärare på ett SiS-hem.

– Jag har till ganska nyligen varit lärare på ett SiS-hem och jag känner till Martin Hugo. Jag deltog själv inte i studien, men mina dåvarande kollegor gjorde det, säger han.

David ångrar inte att han kom till Högskolebiblioteket för att lyssna.

– Jag tycker att han gav en rättvis bild av skolverksamheten på SiS- hem, i alla fall vad min erfarenhet är från när jag jobbade. Jag upplevde att barnen och ungdomarna kände sig trygga på boendet och i skolan, till skillnad från sin ofta kaotiska tillvaro innan, säger David Bjurenfalk.

Här han du läsa studien i sin helhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SiS bedriver på uppdrag av regeringen ungdomsvård och missbruksvård. Myndigheten har 22 särskilda ungdomshem. Läs mer om SiS här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.