Trygga föräldrar ger trygga barn

När ungdomar pratar med sina föräldrar om vad de gör på fritiden, ägnar ungdomarna sig i mindre grad åt olika riskbeteenden såsom ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning över tid. Det slår Sabina Kapetanovic, Hälsohögskolan, Jönköping University fast i en ny doktorsavhandling.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling ”Mutual actions – Developmental links between aspects of the parent-adolescent relationship and adolescent risk behaviors” undersökt vilken betydelse som kommunikationen mellan föräldrar och ungdomar har för utvecklingen av ungdomars riskbeteende. Det undersöktes bland annat vilket samband som föräldrars strategier såsom regler och frågor kring vad barnet gör har med dess riskbeteende. Studien är gjord på drygt 1500 ungdomar i åldern 12-15 år från fyra mellansvenska kommuner samt i viss mån även på deras föräldrar.

Trygga föräldrar skyddar barnen mot riskbeteenden

I studien kunde fem temperamentstyper urskiljas; de ”instabila”, de ”undvikande”, de självständiga och orädda”, de ”sociala och nöjda” och de ”socialt spänningssökande”. Det visade sig att ungdomar reagerar olika på föräldraskap beroende på vilken temperamentstyp han eller hon är.

När ungdomar, framförallt pojkar och ungdomar av ”självständig och orädd” temperamentstyp delar med sig om sin vardag till sina föräldrar sysslar de i mindre grad med brottsliga beteenden men när brottsligt beteende ökar, så berättar ungdomarna allt mindre för föräldrarna.

När föräldrar har en nära relation till ungdomarna och när de litar på sin egen förmåga att hantera utmaningar i föräldraskapet, verkar föräldrarna kunna ha en öppen kommunikation med ungdomarna och därigenom få insyn kring vad ungdomarna gör. Det här är viktiga faktorer för att föräldrar ska kunna skydda barnen mot riskbeteende i de tidiga tonåren.

-Trygga föräldrar har trygga barn. Om jag har en trygg förälder så är det högre sannolikhet att jag berättar saker för då kan jag lita på att föräldern kan hjälpa mig med mina utmaningar, säger Sabina Kapetanovic.

Utökade regler kan göra att man utsätter andra för mobbning

Föräldrarnas regler kring vad ungdomar får och inte får göra är också en viktig faktor. Om föräldrarna ökar sina krav, minskar ungdomarnas normbrytande aktiviteter. Reglerna kan dock göra att ungdomarna upplever att de blir överkontrollerande vilket i sin tur kan leda till att man utsätter andra för obehag, såsom mobbning.

-Ungdomstiden präglas av en ökad känsla av självbestämmande men för att känslan av självbestämmande ska kunna växa, så behöver det finnas balans mellan föräldrars krav och ungdomens utvecklingsmässiga behov. Om man uppfattar föräldrarnas regler som intrång så ses det som intrång mot behovet av autonomi och det kan göra att man utsätter andra för obehag, säger Sabina Kapetanovic.

Sabina Kapetanovic anser att samhället i högre grad bör ha de här faktorerna i åtanke när man exempelvis arbetar med åtgärder som syftar till att förebygga mobbning, ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaksanvändning

-Det är viktigt att tänka på vad både föräldrar och barn bidrar till i relationen. Det kommer att gynna ungdomars utveckling i stort och hjälpa samhället att förebygga riskbeteenden, avslutar Sabina Kapetanovic.

För ytterligare frågor, kontakta Sabina Kapetanovic, sabina.kapetanovic@ju.se

 

Läs hela avhandlingen härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

2019-05-20
Om oss
2019-05-20
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information