Digitala vårdmöten med läkare – ny rapport från SKL

Digitala vårdmöten med läkare är idag ett populärt sätt att kontakta vården, både privata och offentliga verksamheter inom hälso- och sjukvården har öppnat upp mottagningar via nätet. Men vilka är användarna? Varför tar de kontakt? Hur ser deras vårdmönster ut?

Det – och frågor som Vad är drivkraften eller motivet till att välja att ta kontakt med läkare via nätet? För vilka vårdbehov söker de? Hur upplever patienterna dessa möten och anses vårdbehovet uppfyllt av det digitala vårdmötet? – har undersökts i forskningsprojektet Digitala vårdmöten med läkare. Nu presenteras resultaten i en rapport.

Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare (JA) vid Hälsohögskolan, Jönköping University har tillsammans med Region Jönköpings län, på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), genomfört forskningsprojektet Digitala vårdmöten med läkare. Projektledare för studien var Felicia Gabrielsson Järhult som genomfört studien tillsammans med kollegorna Kristina Areskoug-Josefsson och Peter Kammerlind.

Studien består av en kvantitativ del som bygger på 10 400 personers digitala kontakter med läkare i Jönköpings län och en kvalitativ intervjustudie med 26 patienter/användare från ett nationellt urval.

Avlastar digitala vårdmöten den fysiska primärvåden?
En av frågorna som diskuteras är om Digitala vårdmöten avlastar den ordinarie fysiska primärvården, eller om det är onödiga kontakter som ändå medför fysiska besök.

De tre vanligaste hälsoproblem som personer sökt digitala läkare för var akut övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta. Analysen visar också att endast 1,5% föregått av kontakt med 1177 sjukvårdsrådgivning per telefon, 1% har haft ett efterföljande besök på akutmottagning inom ett dygn och 3,6% ett fysiskt besök på vårdcentral inom en vecka.

- I registerstudien framkommer att väldigt få personer före kontakt med digital läkare haft andra kontakter med vården, som till exempel 1177 sjukvårdsrådgivning. I intervjuerna säger användarna eller patienterna att de själva gjort bedömningen att de hälsoproblem de sökt för inte skulle kunna bli löst genom kontakt med sjuksköterska. Majoriteten har bara haft ett enda digitalt vårdmöte med läkare och väldigt få har efter denna kontakt sökt fysisk primärvård eller akutmottagning. Även om det i stora delar är enklare problem de sökt för är det ändå sådant de har behövt hjälp med, till exempel råd kring egen eller sitt barns hälsa, vanligast är infektioner och hudåkommor eller recept på läkemedel, säger Felicia Gabrielsson Järhult.

Av den kvantitativa delstudien framkommer det också att det är övervägande yngre användare i åldern 0–30 år som sammanlagt står för ca. 70 % av kontakterna. Andelen kvinnor är högre, ca. 60% kontra männens 40%.

I den kvalitativa delen av studien uppgav de svarande att de upplever att digitala vårdmöten med läkare gett dem frihet att själva välja tid och plats, vilket underlättar deras livspussel. Hög grad av tillgänglighet, att snabbt få kontakt med läkare för professionell hjälp och till exempel slippa ta ledigt från jobbet eller åka iväg till en mottagning med ett sjukt barn var några av de positiva aspekter som lyftes.

- Generellt har de som har besvarat frågorna i undersökningen upplevt sig ha fått ett kompetent, professionellt och respektfullt bemötande vid kontakten med läkaren, oavsett om detta varit i form av ett videomöte där personen sett läkaren eller via en chattfunktion, berättar Felicia Gabrielsson Järhult.

Rapporten finns att läsa på Sveriges Kommuner och Landstings hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För mer information, vänligen kontakta Felicia Gabrielsson Järhult, projektledare, telefon: 036-10 13 23, gafe@ju.se

2019-09-25
Om oss
2019-09-25
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information