Bättre bedömning av rädslor för Covid-19 kan rädda liv

En skala som bedömer rädslor för Covid-19 har utvecklats av ett internationellt forskarteam under ledning av Amir Pakpour, Professor i hälsopsykologi vid Qazvin University i Iran och affilierad forskare vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Skalan används nu inom forskning i fler än 30 länder världen över. Förhoppningen är att den kan komplettera kliniska försök genom att identifiera behovet av utbildning kring viruset och stöd för de som drabbats av rädslor till följd av pandemin.

Genrebild. Foto: Melissa Jeanty/Unsplash

Amir Pakpour bor och verkar i Qazvin, Iran och har varit affilierad till Hälsohögskolan vid Jönköping University sedan 2016. I början av februari 2020 samlade han en grupp av internationella forskare online för att påbörja ett intensivt arbete med att utveckla en skala som indikerar nivåer av rädsla som individer har för coronaviruset.

- En släkting till mig här i Iran, som var väldigt ung, gick bort efter att inte ha sökt vård i tid för en sjukdom orelaterad till Covid-19, på grund av rädsla för att vara på sjukhuset under pandemin. Då bestämde jag att jag var tvungen att göra något. Det har förekommit flera nyhetsrapporteringar om att folk i Iran dör till följd av felaktig information och spridning av falska nyheter. En fruktansvärd historia som rapporterades från Iran var att personer hade dött efter att ha druckit industrisprit. Detta efter att ha hört rykten om att alkoholkonsumtion skulle ge skydd mot viruset. Rädsla i kombination med felaktig information har alltså visat sig vara dödlig, säger han.

Verktyg för att hantera utbredd rädsla

Coronavirusets framfart har lett till rädsla, oro och ångest bland människor världen över. Den nya skalan, som kallas FCV-19S, har utvecklats som ett komplement till kliniska försök att behandla och förhindra spridningen av viruset.

- Tyvärr kan rädslan för viruset vara skadligare än den faktiska sjukdomen. Med ytterligare information om hur individer reagerar på hotet från Covid-19 kan vårdgivare utforma och utveckla lämpliga program för att hantera den utbredda rädslan. Därför har vi utvecklat denna bedömningsskala, som nu används av forskare i 30 länder och studier över hela världen, berättar Amir Pakpour.

Skalan utvecklades i flera steg, först genom en litteraturstudie där forskargruppen hittade 30 olika mått som bedömer rädsla i olika populationer och sjukdomar. Forskarna utvecklade sedan en skala med 10 frågor, där deltagarna får reagera på påstående såsom; Att tänka på Covid-19 gör mig obekväm och När jag tittar på nyheter och berättelser om Covid-19 i sociala medier blir jag nervös eller orolig.

- Deltagarna anger hur mycket de instämmer med påståendet med hjälp av en skala innehållande fem svarsalternativ, en så kallad ”Likert”-skala. Svaren går från ”Instämmer inte alls” till ”Instämmer helt” och sedan beräknas ett resultat baserat på svaren. Ju högre resultat, desto större är rädslan för Covid-19, säger Amir Pakpour.

Liknande metoder som används vid depression och ångest

I resultaten från den första studien gjord på personer i Iran fann forskargruppen att resultaten man fick med den här nya bedömningsskalan kunde jämföras med metoder som använts för att bedöma depression och ångest.

- Det är däremot inte helt klart om de resultat man får fram med hjälp av vår skala kan påvisa i vilken utsträckning individens rädsla leder till att de förändrar sitt beteende och vidtar Covid-19-förebyggande åtgärder, som till exempel tvätta händerna, social distansering med mera. Det framgår inte heller om deras rädsla beror på budskap från myndigheter som gjort att Covid-19 uppfattas som ett skrämmande hot, säger Amir Pakpour.

Han betonar vikten av att systematiskt bedöma och utvärdera rädslor hos individer i denna tid av kris.

- Om man inte känner till hur utbredd rädslan för Covid-19 är bland olika demografiska grupper är det svårt att veta ifall utbildning och förebyggande åtgärder behövs, samt hur och var man ska kommunicera, säger Amir Pakpour.

Rädsla kan ibland ha en positiv effekt

Amir Pakpour. Foto: Patrik Svedberg

De första studierna där man använt FCV-19S skalan har visat på några av de praktiska effekter som rädsla för Covid-19 kan ha. I en nyligen publicerad studie som utförts av Amir Pakpour och hans team på universitetsstudenter i Storbritannien indikerade resultaten att rädsla för Covid-19 kunde förknippas med förändrat beteende.

- Jag tror att rädsla till viss del kan bidra till att förändra människors attityder och beteenden. Ett uppfattat hot kan fungera som en motivationsfaktor för att utföra ett beteende som underlättar förebyggande av Covid-19. De här tidiga resultaten indikerar att individer verkar ta till förebyggande hälsobeteenden när de upplever ett allvarligt hot. När de uppfattar sig själva som mottagliga för viruset och finner risken för infektion mycket stor, tar de till förebyggande beteenden, såsom social distansering och att tvätta händerna ofta, avslutar Amir Pakpour.

Amir Pakpour är Professor i hälsopsykologi och Director of Social Determinants of Health Research Center vid Qazvin University of Medical Sciences i Qazvin, Iran. Han är också affilierad forskare vid Hälsohögskolan, Jönköping University.

Vill du veta mer?

Kontakta gärna kommunikatör Fredrika Fröjd för att komma i kontakt med Amir Pakpour.

E-post: fredrika.frojd@ju.se eller press@ju.se

Läs hela artikeln om Fear of Covid-19 assessment scale via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs Amir Pakpour och Mark D Griffiths artikel The fear of Covid-19 and its role in preventive behaviors via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om Amir Pakpour i Me & JU från 2017 via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om Amir Pakpours sömnforskning via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2020-04-22
2020-04-22