Suicidpreventiv dag vid Jönköping University

Ordmoln rörande psykisk ohälsa

Den 8 september arrangerades för andra gången en Suicidpreventiv dag vid Jönköping University. Dagen organiserades av Karl Hedman, lektor vid Avdelningen för socialt arbete och hölls i år både på plats på Hälsohögskolan och via Zoom.

På förmiddagen gavs programmet på engelska, medan det på eftermiddagen hölls på svenska och inleddes av Hälsohögskolans vd Marie Ernsth Bravell som hälsade välkomna.

Marie Ernsth Bravell, vd för Hälsohögskolan, hälsade välkomna och tackade alla som tagit sig tid att komma till den Suicidpreventiva dagen.

- Det här är en otroligt viktig dag och jag vill hälsa er alla välkomna hit, men också tacka alla som är här för att ni tagit er tid. Tack både föreläsare och ni andra för att ni alla vill vara med och bidra till en positiv utveckling kring suicidprevention, sa Marie Ernsth Bravell.

Först ut bland eftermiddagens talare var Elin Isfall, brandingenjör från Räddningstjänsten i Jönköping. Hon berättade att man för årets Suicidpreventiva vecka valt ut en speciell målgrupp, nämligen män i medelåldern och övre medelåldern.

- Det finns mycket vi kan göra med hjälp av kunskap. Suicid är den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15–44 år och det är verkligen ett samhällsproblem, berättade Elin Isfall.

Elin Isfall, brandingenjör vid Räddningstjänsten Jönköping.

Hon passade på att slå hål på några av de myter som finns kring suicid, till exempel: ”Självmord förekommer bara i vissa grupper i samhället” och ”Hen har redan bestämt sig och det går inte att göra något åt det”. Elin Isfall var också noga med att poängtera att det är viktigt att inte prata om metoder kring suicid, vilket också media har blivit bättre på, hon nämnde den svenska artisten Avicii, som tog sitt liv, som ett exempel.

Elin visade också filmerna #BrytIsen och ”Steg för livet”. Den första är en nyproducerad film som är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, Jönköpings kommun och RäddSam-F. Elin berättade att de hade en önskelista med åtta profiler från länet och att alla åtta ställde upp. I filmen syns bland andra artisten Uno Svenningsson, HV71:s sportchef Johan Davidsson och J-södras lagkapten Fredrik Fendrich. Filmen #Bytisen finns via den här länkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nästa föreläsare var Morgan Miledal, som arbetar vid Höglandets räddningstjänstförbund, han tog upp den viktiga aspekten att man måste se på suicid och suicidförsök som psykologiska olyckshändelser snarare än en kontrollerad handling eller ett val.

Morgan Miledal, från Höglandets Räddningstjänst.

- Det är viktigt att se på suicid som ett händelseförlopp, precis som vid andra typer av olyckor, där det ju är möjligt att ingripa i ett tidigt skede och där man också kan jobba förebyggande. När en person utsätts för psykiska påfrestningar i en omfattning som leder till att personen inte kan hantera situationen. Det kan vara en oväntad skilsmässa, en förlust eller ett till synes olösligt livsproblem, kanske i kombination med alkoholproblem så kan det leda till att psykologiska olyckshändelser uppstår, berättade Morgan Miledal.

Han menade också att det finns vinster att göra genom att arbeta förebyggande med psykisk hälsa, eftersom siffror från Försäkringskassan i Jönköpings län visar att omkring 50 procent av pågående sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

Nästa föreläsare var Nina Gunnarsson, lektor vid Avdelningen för socialt arbete, Hälsohögskolan, som föreläste om självskadebeteende, vad det är, hur det yttrar sig, vem som ägnar sig åt det och dess koppling till skam.

- Sedan 1970-talet har det funnits en stereotyp om personer med självskadebeteende som en ung, vit, kvinna från medelklassen som skär sig. Men sanningen är att om man tittar på vilka som skadar sig så rör det sig om personer av båda kön, i olika ålder, även om de flesta börjar när de är mellan 12–15 år. Det rör sig också om personer i olika typer av livssituationer, etnicitet och länder, sa Nina V Gunnarson.

Hon berättade också att självskadebeteende framförallt är ett sätt att överleva, inte dö, utan ett sätt att hantera sina känslor.

Nina V Gunnarsson, föreläste om självskadebeteende och dess koppling till skam.

Därefter tog John Ahlström, studentpastor vid Chaplaincy, Jönköping University vid och föreläste kring Existentiella frågor kring suicidprevention.

- Jag tänker att de existentiella frågorna absolut kan vara en väg till att förhindra suicid. Det mesta i vårt samhälle idag ska vara mätbart och i allt detta mätande finns det en risk att vi tappar de stora frågorna, de som är på djupet, som vi inte riktigt kan mäta. Något som är jätteviktigt för att skapa mening är relationer, sa John Ahlström.

Han hade också med sig en gäst, Henrik Landén, kanslichef på Smålands fotbollsförbund, som menade att det i deras ledarskapsutbildningar ingår att utveckla både grupper och individer.

- Mental hälsa och ohälsa har diskuterats en del i media och inom fotbollen är det många som har klivit fram och berättat om sina upplevelser och känslor kring det här. Det tror jag är jätteviktigt, att vi kommer ut, diskuterar och lyfter det här, berättade Henrik Landén.

Från vänster: Henrik Landén och John Ahlström.

Sist på programmet var Marie Böwing-Lindström och Ann-Louice Jorikson från Studenthälsan som berättade om sin verksamhet. Studenthälsan fungerar lite som studenternas företagshälsovård, genom att arbeta för att främja studenternas psykiska och fysiska hälsa. Just nu under pandemin så erbjuder de individuella samtal digitalt och håller även föreläsningar om prokrastinering och stress digitalt.

Karl Hedman, som organiserade den Suicidpreventiva dagen, här tillsammans med Marie Böwing-Lindström från Studenthälsan som föreläste via Zoom.

2020-09-09