En yngre och mer internationell arbetsmarknad
Northvolts etablering förändrade inte bara antalet invånare och arbetstillfällen. Den förändrade sammansättningen av Skellefteås befolkning i arbetsför ålder.

Foto: Product School on Unsplash
En av de mest långsiktigt viktiga frågorna i rapporten är hur Skellefteås befolkning och arbetskraft förändrades mellan 2019 och 2023. Det handlar inte bara om hur många som tillkom, utan om vilka de var. Ålder, utbildning, kön och födelseregion påverkar kommunens framtida kompetensbas, skatteunderlag och servicebehov.
Rapporten visar att antalet personer i arbetsför ålder som bodde i Skellefteå ökade kraftigt. Bland de nytillkomna invånarna var andelen högutbildade högre än bland den befintliga befolkningen. De var också yngre, mer mansdominerade och i mycket hög grad utrikesfödda. Det innebär att inflyttningen bidrog till att föryngra och internationalisera kommunen.
Samma mönster syns bland dem som arbetade i Skellefteå. Antalet personer i arbetsför ålder med arbetsplats i kommunen ökade med omkring 3 400 mellan 2019 och 2023. Den nya arbetskraften var yngre och hade något högre utbildningsnivå än den tidigare arbetskraften. Nära 43 procent av de nytillkomna arbetande var utrikesfödda.
Detta är en betydande förändring på kort tid. För en mindre kommun kan några tusen personer göra stor skillnad, särskilt om de skiljer sig från den befintliga befolkningen. Det påverkar bostadsmarknad, skolor, språkbehov, föreningsliv, konsumtionsmönster och efterfrågan på service.
En viktig fråga är om den ökade andelen utrikesfödda också ledde till lägre sysselsättningsgrad eller ökad arbetslöshet. Rapporten visar snarare motsatsen: förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda i Skellefteå ökade tydligt, särskilt efter 2019. Bland utrikesfödda män steg andelen förvärvsarbetande till omkring 80 procent 2023, och bland utrikesfödda kvinnor ökade den också markant, även om gapet till inrikes födda kvinnor fanns kvar.
Det tyder på att den industriella expansionen inte bara lockade nya invånare utan också skapade vägar in på arbetsmarknaden för grupper som ofta möter hinder i Sverige. Det är en av rapportens mest positiva resultat. Arbetskraftsinvandring och lokal jobbtillväxt kan, när de fungerar, bidra till snabbare etablering.
Samtidigt är skillnaderna mellan grupper fortfarande viktiga. Utrikesfödda kvinnor hade lägre förvärvsfrekvens än både inrikes födda och utrikesfödda män. Det visar att en stor industrietablering inte automatiskt löser alla integrationsutmaningar. Om jobben främst finns i manligt dominerade sektorer kan kvinnor hamna vid sidan av den direkta expansionen, särskilt om språktrösklar och brist på nätverk kvarstår.
För kommunen innebär detta att arbetsmarknadspolitik och integrationspolitik behöver kopplas samman. Det räcker inte att människor flyttar in. De behöver också få hållbara vägar in i arbete, utbildning och sociala sammanhang. Barn och partners behöver inkluderas i planeringen. Annars riskerar tillväxten att bli ensidig.
Skellefteå visar att en stor etablering kan förändra befolkningssammansättningen snabbt och i grunden. Den kan föryngra arbetskraften, höja utbildningsnivån och göra kommunen mer internationell. Men den långsiktiga vinsten avgörs av om de nya invånarna blir kvar, hittar sammanhang och kan bygga framtid på platsen även om den ursprungliga industriberättelsen förändras.

Figur 19: Sammansättning av personer i arbetsför ålder som arbetar i Skellefteå kommun 2019 och 2023, samt uppdelat på nytillkomna och ursprungliga personer
Figuren ovan (Figur 19 i rapporten) visar motsvarande jämförelse för personer i arbetsför ålder som arbetar i Skellefteå kommun 2019 och 2023, som till viss del är en överlappande befolkning med den som studeras i Figur 18. Liksom i föregående figur görs även här en distinktion mellan personer som redan arbetade i kommunen 2019 och de som tillkommit som ny arbetskraft under perioden. Tillsammans illustrerar siffrorna hur arbetsmarknaden i Skellefteå har förändrats under den tid då Northvolts etablering haft sin största påverkan.
Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet Nyetableringar i mindre kommuner – en väg till uppgång eller fortsatt fall? Projektet finansieras av The Hamrin Foundation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som vi varmt tackar för stödet.
Rapporten kan läsas i sin helhet här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.