Varför växer vissa små kommuner – medan andra tappar mark?

I rapporten Mellan stad och land analyserar vi hur befolkning, sysselsättning, produktivitet och entreprenörskap har utvecklats i länets kommuner sedan 2007. Resultaten visar både tydliga skillnader och intressanta variationer inom länet.

Figur 2.1 Indexerad förändring (2007=100) i befolkning per kommuntyp och kommunerna i Jönköpings län, 2007-2023.

Jönköping fungerar tydligt som länets ekonomiska motor. Kommunen uppvisar en stark utveckling både när det gäller befolkning och sysselsättning. Det ligger också i linje med ett bredare nationellt mönster där större urbana arbetsmarknader generellt växer snabbare än mindre kommuner.

Men resultaten visar samtidigt att utvecklingen inte enbart handlar om kommunstorlek.

Flera mindre kommuner i länet uppvisar relativt stark tillväxt. Habo är kanske det tydligaste exemplet, med stark befolkningsutveckling under stora delar av perioden. Även Vaggeryd utvecklas relativt starkt när det gäller befolkning.

En viktig förklaring tycks vara geografisk närhet till Jönköping. Både Habo och Vaggeryd kan i stor utsträckning ses som kommuner som drar nytta av närheten till en större arbetsmarknad. Det handlar inte bara om arbetspendling i traditionell mening, utan också om tillgång till större arbetsmarknader, bredare kompetensförsörjning och större marknader för företag.

Samtidigt visar rapporten att utvecklingen i flera av länets småstadskommuner varit relativt svag. Kommuner som Gislaved och Nässjö uppvisar exempelvis en betydligt svagare utveckling när det gäller sysselsättning än småstadskommuner i riket som helhet. Gislaved har dessutom minskat i befolkning sedan 2007.

Figur 2.2 Indexerad förändring (2007=100) i sysselsättning per kommuntyp och kommunerna i Jönköpings län, 2007-2023.

Skillnaderna blir också tydliga när man studerar produktivitetsutvecklingen. Gnosjö är här ett särskilt intressant exempel. Kommunen har haft svag befolkningsutveckling men samtidigt relativt stark utveckling i sysselsättning, produktivitet och löner. Det illustrerar att ekonomisk utveckling kan ta sig olika uttryck i olika lokala ekonomier.

En kommun kan alltså utvecklas starkt ekonomiskt utan att samtidigt växa snabbt befolkningsmässigt. Det gäller särskilt kommuner med stark tillverkningsindustri eller exportorienterade verksamheter.

Figur 2.3 Indexerad förändring (2007=100) i produktivitet per kommuntyp och kommunerna i Jönköpings län, 2007-2023.

Resultaten visar därmed att regional utveckling i hög grad formas av lokala förutsättningar och geografiska relationer. Närhet till större arbetsmarknader verkar spela en viktig roll, men även näringslivsstruktur och historiska specialiseringar påverkar utvecklingen.

Det innebär också att olika kommuner kan stå inför olika typer av utmaningar. För vissa handlar det främst om att stärka arbetsmarknad och attraktivitet. För andra handlar det snarare om kompetensförsörjning eller omställning av näringslivet.

Det finns därför skäl att vara försiktig med alltför generella beskrivningar av regional utveckling. Även inom samma län kan kommunernas utvecklingsmönster skilja sig åt betydligt.

Fakta

Texten är en del av en bloggserie baserad på forskningsprojektet ”Överlevnad bland de mindre – Entreprenörskap och tillväxt i svenska småstadskommuner”, finansierat av Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse. För mer information om projektet och för att ta del av den fullständiga rapporten, besök gärna projektets hemsida.