9 februari

När Fantomen blev svensk
– vänsterns världsbild i trikå

Robert Aman

Robert Aman, bitr. professor i pedagogik, Linköpings universitet

Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.

Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet har tidningen Fantomen fler läsare än nyhetstidningen Expressen. Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – undersöker hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg

2022-12-21