Ryssland - en annorlunda historia

Våld, våld och våld - igår och idag!

2022-04-13

Det blir allt svårare att ta in alla vidrigheter från Ukraina som når oss via media. Våldet mot civila, åldringar, barn och andra som inte bär vapen är obeskrivligt, oförklarligt och oförsvarligt. Men hur är det med våldet historiskt för det som en gång var Ryssland, och som sedan blev Sovjetunionen och därefter Ryssland? Är det egentligen ett nytt kapitel eller har våldet funnits där och är en del av den ryska befolkningens vardag?

Ivan den förskräcklige (1530-84), målning av Viktor Vasnetsov 1897.

I min förra blogg visade jag på det ryska arvet och dess betydelse. I denna blogg vill jag visa på våldet i det ryska arvet. Denna exposé blir en nästan obeskrivlig och ofattbar resa i sifferexcersis, en resa som egentligen börjar långt innan 1917 när tsaren avsattes.

Svartklädda och på svarta hästar

Dagen avslutades med obligatoriskt besök i tortyrkammaren

Låt oss börja med Ivan den förskräcklige (1530-1584) som tryggade sin makt och krossade allt motstånd genom arresteringar, tortyr och avrättningar. Ivan införde den så kallade Opritjina, vilket innebar att han formade en stat i staten och som styrdes av Ivan själv. Det omfattade förutom Moskva 27 städer, 18 distrikt och alla större kommunikationsleder. Resten av det dåvarande Ryssland lämnades åt bojarerna (adeln), men de hade ingen juridisk makt utan den gavs till ”terrororganisationen” Opritjinan.

Från 1560-talet och fram till Ivans död 24 år senare terroriserade han sitt eget land med ett ofattbart mördande. En grupp handplockade mannar som uppgick till 6 000 individer utövade en total hänsynslöshet och grymhet. De red helt svartklädda på svarta hästar. Allt för att ge ett skräckinjagande intryck. På deras sadlar fanns ett märke föreställande ett hundhuvud, vilket representerade förrädare som skulle avrättas och ett annat märke som föreställde en kvast för att sopa bort dessa förrädare. Efter en dags plundrande med våldtäkter belönades plundraren med en middagsinbjudan från Ivan som följdes av ett gemensamt obligatoriskt besök i tortyrkammaren. Han deltog själv i mördandet och offren utsågs slumpmässigt. Det var civila kvinnor som våldtogs efter att deras män torterats till döds.

Slakten i Novgorod

Skräckväldet fortsatte i alla dess former. I Novgorod som hade införlivats med Moskva 1478, fortsatte Ivan att statuera exempel när hans paranoia utvecklades till att skrämma alla i landet till tystnad. Huvuddelen av befolkningen avrättades och runt staden reste soldaterna en hög palissad. Munkar greps och slogs ihjäl. Kvinnor och barn bands efter slädar eller kastades i den iskalla och likfyllda floden. Efter sex veckor hade 60 000 män, kvinnor och barn mördats, varav Ivan personligen mördat 1 505 personer.

Peter den store

Alla dagar var lämpliga för tortyr

Skräckväldet fortsatte under Peter den store (1672-1725) och bestod av avrättningar, misshandel, tortyr och mord. Alla som opponerade sig avlägsnades. En samtida iakttagare vid namn von Korb skrev i sin dagbok.

Det fanns inga dagar, heliga eller världsliga, då inkvisitorerna vilade. Alla dagar var lämpliga för tortyr. Det fanns lika många olika pålagor som det fanns anklagelse, varje inkvisitor var en slaktare… Hela oktober månad ägnandes åt att sveda de skyldigas ryggar med piska och eld… eller så kunde de steglas på hjulet, föras till galgen eller dödas med yxa.

När Peter den store dog i januari 1725 hade han skapat en modell för tyranni som tillsammans med Ivan den förskräcklige skulle bli en stor förebild för det kommande Ryssland -Sovjetunionen - Ryssland.

Tsarernas Ryssland

Ochranan – terror, mord och avrättningar

Under 1800-talket bildades Ochrana, säkerhetsavdelningen, som var tsarernas hemliga polis. Det var bl.a. till säkerhetsavdelningen och dess kvartersspioner som befolkningen skulle lämna ”information” och där allt systematisk registrerades. Barn, kvinnor och män, ja alla i en familj förväntades ange varandra. Elever angav lärare och arbetskamrater angav varandra. Allt för att få egen fördel. Ocharanans centralkontor låg i S:t Petersburg, men hade ett otal ”kontor” runt om i Ryssland och utomlands. I Paris öppnade man ett ”kontor” 1883 efter att ryssar började flytta till Europa. På så sätt kunde ryssar som lämnat landet övervakas. Totalt mördades 2 678 människor mellan 1875 och 1908.

Som vi kan konstatera är övervakningssystem därmed inget nytt när vi kliver in 1900-talet och Sovjetunionen för att sedan gå vidare till dagens Ryssland och Putin.

Lenin

Socialdemokraterna störtas

I december 1917 bildades säkerhetstjänsten Tjekan under Vladimir Lenin. Lenin tog makten genom en statskupp i Duman den 18-19 januari 1918, då han störtade en demokratiskt vald regering med socialdemokraterna i spetsen. Därefter inleddes en grotesk terror som gick i vågor med olika grad av intensitet under hela 1900-talet. I det följande kliver vi in i en nästan ofattbar terror.

Vladimir Lenin (1870-1924), fotografi av Pavel Zhukov 1920.

Efter statskuppen elimineras alla som går emot partiet

Efter statskuppen 1918 skapades bland många revolutionära en stark förbittring över att utvecklingen gått åt helt fel hål. Själv hade Lenin med hjälp av Tjekan eliminerat alla politiker som var representerade i den valda duman.

7 till 12 miljoner dör i inbördeskriget

I juli 1918 mördades hela tsarfamiljen. Mellan åren 1917-1922 rasar ett inbördeskrig mellan röda och vita i Ryssland. Första världskriget var slut och krigströtta soldater från Storbritannien, Frankrike, USA och Japan skulle understödja den vita sidan. De stora avstånden medverkade till att samordningen inte kunde ske effektivt. Totalt dog 7 till 12 miljoner under inbördeskriget. Nationernas förbund försökte genom Fritjof Nansen hjälpa till med matransoner för att lindra den mänskliga katastrofen, men Lenin vägrade släppa in någon hjälp.

Under tiden frigjorde sig Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Ingen ville tillhöra Ryssland eller vara under dess styre. Även Georgien, Azerbajdzjan och Armenien försökte bryta sig loss från Ryssland, men inlemmades efter inbördeskriget.

Mordförsök på Lenin - terrorn bli total

En person som låg bakom ett mordförsök på Lenin var socialistrevolutionären Fanny Kaplan. Det är inte klarlagt om hon verkligen var den som avlossade de tre dödande skotten. Det första gick genom hans rock utan skada honom. Det andra genom halsen utan att skada aortan och det tredje genom hans vänstra axel. Attentatet utlöste en mordorgie under ledning av Tjekans ledning och dess chef Dzerzjinskij, vilken varade i tre år. Bara under de tre första veckorna kunde Dzerzjinskij stolt rapportera att 800 personer hade avrättats och 6 229 hade fängslats. Alla avrättningar skedde offentligt. Allt av det som den avrättade lämnade efter sig i form av arv gick till Tjekan och dess anställda. Det är under denna tidsperiod som grunden till GULAG läggs. De lades på de nordliga speciallägren på de små Solovetskijöarna i Vita havet. År 1920 befanns där 50 000 fångar som till 1923 hade ökat till 70 000. De fick bland annat gräva kanaler under minimala matransoner. De flesta avled tämligen omgående, men det fyllde ständigt på med nya fångar.

Militären reser sig mot det kommunistiska partiet

I februari 1921 utbröt ett uppror bland militären i Kronstadt på den ryska ön Kotlin i Finska viken. Det var den militär som hade hjälpt Lenin att genomföra statskuppen 1918. Nu förstod de vad som hade hänt efter statskuppen och krävde demokrati. Med Trotskij i spetsen för 50 000 man invaderades Kotlin och 18 000 massakrerades. De som överlevde massakern fördes till fängelser och olika straffkolonier.

Förföljelser, avrättningar och mord

Enligt officiella siffror från Tjekan som publicerade all sådan statistik i tidningarna, avrättades 12 733 människor mellan 1918-1920. Men enligt forskningen kan det röra sig om cirka 300 000 människor.

Maktkampen

År 1929 hade Stalin vunnit maktkampen mot sina motståndare. Först utmanövrerade han Leo Trotskij, som därefter mördades i Mexico av Ramon Mercader på uppdrag av Stalin. Mordet utfördes med en ishacka. Något nervgift hade Mercader inte tillgång till som nu. Sedan eventuella konkurrenter som Bucharin, Rykov och Tomskij. Stalin kunde därefter inleda sina femårsplaner med att kollektivisera allt jordbruk.

Miljontals mördade i Ukraina på grund av en enda person

Den första kollektiviseringen skedde sommaren 1929. Först tvingades de fattiga in i systemet. I den andra kollektiviseringsvågen gav sig Stalin på det övriga jordbruket i Ukraina. Redskapet för tvångskollektiviseringen var GPU, säkerhetspolisen. Tvångskollektiviseringen av jordbruket i Ukraina ledde till att 5 miljoner ukrainare mördades eller dog av svält, och där det finns vittnesmål om att kannibalism förekom. Ja, det uppges att det t.o.m. förekom att man åt barn. Utöver alla dessa mord förflyttades, enligt GULAG dokument, 3,4 miljoner ukrainare till olika arbetsläger. Allt detta skedde på grund av en enda person som satt i Moskva, Stalin. Det är därmed förståeligt att Ukraina med en sådan vidrig historia av ryskterror, inte känner entusiasm över att tillhöra Ryssland utan att Ukraina vill tillhöra Europa och dess organisationer.

Utrotningen i Ukraina tjänade två syften för Ryssland

  • att den totala politiska makten skulle tillhöra Stalin
  • att genom statens övertagande av all privat egendom och genom att sälja all spannmål fick man in pengar att börja bygga upp industrin i Ryssland

I GULAG lägren arbetades det med att uppfylla de så kallade femårsplanerna, vilket bland annat innebar slavarbete i;

  • Kolbrytning
  • Skogsbruk
  • Gruvdrift
  • Byggverksamhet
  • Kanalgrävande
  • Byggande av kraftverk
  • Uppodlande av jordar i Kazachstan

”Ett enda dödsfall är en tragedi, en miljon dödsfall är statistik”

På 1930-talet inledde Stalin den stora terrorn som pågick till 1939. Den slog skoningslöst mot allt och alla. Ingen gick säker. Enligt uppgifter under Gorbatjovs regeringsmakt tillsattes en utredning som kom fram till att det under Lenin och Stalins tid kan röra sig upp emot 32 miljoner dödsoffer. De största GULAG lägren kunde inneha upp emot 500 000 ”fångar”. Denna fullständigt ohanterliga siffran gör att Stalin delvis fick rätt i att alla dessa offer skulle förbli anonyma.

Fångar i GULAG, ca 1936-37.

När Stalin själv satt för att underteckna dödsdomar lär han ha sagt vid ett tillfälle att ”Vem minns namnen på de bojarer Ivan gjorde sig av med? Ingen!” GULAG-lägren blev slutdestination för alla dessa miljoner människor bl.a. från Ukraina. Eller som han också uttryckte det; ”Ett enda dödsfall är en tragedi, en miljon dödsfall är statistik”

Till detta ska läggas de fullständigt godtyckliga avrättningar som skedde inom militären i Ryssland där följande mördades:

3 av 5 marskalkar,

13 av 15 arméchefer,

8 av 9 amiraler,

50 av 57 armékårschefer samt

ca 35 000 officerare, vilket motsvarar halva officerskåren.

Ingen idé med namnskyltar

Under denna tid på 1930-talet och under Stalins terror, sköts 1937 3 000 poliser till döds inom NKVD. När terrorn var som värst satte tidningen Izvestijas inte ens upp namnskyltar på dörrarna eftersom det inte var lönt då personal försvann lika fort som de kom. Antingen mördades de eller så sändes de till GULAG.

Niograms terrorn

NKVD hade i sin tur order om att likvidera alla som ”utgjorde en fara” för regimen, vilket ledde till att det enbart i Moskva sköts runt 1 000 personer per dag. Allt kallas niogramsterrorn. Detta utifrån att kulan vägde 9 gram och avrättningen skedde genom ett nackskott.

Massgravar

Utanför de större städerna i Sovjetunionen/Ryssland finns massgravar som uppkom utifrån en order från NKVD som kunde vara att ”ni beordras härmed att likvidera 10 000 fiender till folket.” Fyllda lastbilar åkte ut med folk från städerna där massgravar hade grävts och där de avrättades med ett nackskott. Vilket innebar att många barn blev föräldralösa. Enligt uppgifter från en rysk officer Alexander Orlov, åkte NKVD därför runt och sköt hemlösa barn. En organisation som tog på sig att undersöka och kartlägga massgravarna var Memorial. Det är en människorättsorganisation som har verkat i Ryssland och ett antal före detta Sovjetstater. En av dess grundare var Nobelpristagaren Andrej Sacharov. År 2021 beordrade HD i Ryssland att den del av Memorial som undersöker historiska brott skulle förbjudas, eftersom den stämplas av ryska staten som en extremistisk rörelse.

Du kan inte lita på någon, inte ens din partner, barn eller vän

Angiverisamhället var en del av medborgarnas vardag. Alla kunde bli ställda inför rätta och åtalade enligt § 58, gummiparagrafen. De mörkaste mänskligaste mekanismer kom till uttryck i form av att:

  • Arbetskamrater angav varandra och gav igen för oförrätter
  • Arbetare angav chefer för att på så sätt bli av med personen i fråga
  • Bönder angav tjänstemän
  • Barn angav sina föräldrar
  • Vänner angav varandra för att hämnas

Det vidrigaste lockbetet var, liksom på Ivan den förskräckliges tid, att angivaren fick del av den anklagades ägodelar när denne avrättades. Det som höll på att spräcka hela samhällssystemet var att om en angav sex andra kunde han gå fria, men då skulle de sex andra kunna ange sex andra vaddera för att gå fri. Hela angiverisystemet bidrog till att miljoner människor avrättades/försvann, vilket ledde till att Stalin gjorde en folkräkning. Resultatet blev så häpnadsväckande att Stalin förstörde resultatet av folkräkningen och för säkerhets skull även lät avrätta folkräknarna. Med en terror av detta system vågade inte någon yttra kritik, inte ens till sin partner, vän eller barn.

Soldaternas ”belöningar”

Efter andra världskriget med 20 miljoner dödsoffer i Ryssland, inleddes en märklig behandling av de som stridit för landet. Nazisterna tillfångatog sex miljoner människor. Av dessa avled tre miljoner och resterande fördes till GULAG av Stalin när de återvände till Ryssland. De ansågs som förrädare, eftersom de hade haft kontakt med väst. Absurda scener kunde utspelas som den med löjtnant Michail Petrovitj Diviatjev. Han hade skjutit ner nio tyska bombplan, och blev själv till slut nedskjuten och tillfångatagen av tyskarna. Han lyckades genom att rymma komma över ett tyskt bombplan och kunde sen flyga hem. Belöningen blev omedelbar arrestering. Därefter sändes han till GULAG där han satt inspärrad i 12 år, men dock överlevde.

I början av andra världskriget och efter andra världskriget tömdes randstaterna på folk. Sovjetunionen behövde gratis arbetskraft/slavar i form av uppbyggnad av landet efter andra världskriget. Listan nedan är helt obegriplig. Enbart ett kortare utdrag med siffror visar de ofattbara mängder som skickades till GULAG fram till 1941:

  • 200 000 från Baltikum
  • 400 000 tjetjener
  • 97 000 ingusjier
  • 230 000 krimtatarer
  • 134 000 kalmucker
  • 200 000 av det mesketiska folket
  • 400 000 volgatyskar
  • 75 000 av karatjanerna
  • 42 000 från kabardinien-Balkarien
  • 1 000 000 polacker

Från 1945 och efter andra världskriget ökade dessa deporteringar, vilket följande siffror visar:

  • 600 000 från Baltikum
  • 1 000 000 från Rumänien
  • 2 000 000 från Tjeckien och Slovakien
  • 4 500 000 från Polen
  • 720 000 från Ungern
  • 50 000 från Östtyskland
  • 400 000 japaner från ön Sachalin
  • 850 000 bessaraber
  • 218 000 etniska tyskar från Kaliningrad
  • Ytterligare etniska tyskar från Rumänien, Ungern, forna Jugoslavien etcetera

Från det forna finska området Karlen efter ockupationen lyckades 400 000 fly till västra Finland.

GULAG avskaffas

Gorbatjov var den som avskaffade det sista Gulaglägret 1988. Afghanistankriget inleddes 1979 och avslutades 1989. Under dessa tio år stupade 15 000 ryska soldater. Det är samma antal som redan nu har dött i kriget i Ukraina, men NATO har uppgifter om att kanske rör sig om närmare 40 000 soldater stupade. År 1991 föll Sovjetunionen och det blev demokrati. År 2000 kommer så Putin till makten och många trodde att det ryska arvet av våld för alltid skulle vara borta. I stället inleds här ett enda långt krig med ett oändligt antal dödsoffer och med samma typ av våld som vi idag ser utspelar sig i Ukraina.

Perm-36, ett av de ökända GULAG-lägren. Perm-36 stängdes 1987 och är numer ett museum. Foto: Gerald Praschl

Putin har redan från början bedrivit ett enda långt krig

Det första Tjetjenienkriget utbröt när ryska styrkor skulle återerövra utbrytarrepubliken Tjetjenien i Nordkaukasien och varade mellan 1994-1995. I det första kriget var Putin således inte delaktig.

Det andra Tjetjenienkriget varade mellan 1999-2009.

Förhållandena inom armen var vidriga och 2004 begicks 182 självmord.

Bara mellan 2003-2004 dödades 4000 ryska soldater i kriget. De flesta kom från fattiga familjer medan de rika kunde muta sig fria eller åberopa hälsoskäl.

De officiella dödsantalen vittnar om totalt 5 500 ryska soldater, men troligtvis handlar det om närmare 14 000. De civila döda räknas mellan 50 000 och 200 000 individer. Tjetjenska rebeller tros ha förlorat mellan 11 000 och 30 000 man.

Kriget i Georgien 2008 gällde Sydossetien och Abchazien. Ryssland drev ut georgiska styrkor ur områdena som sen erkändes som självständiga republiker. Georgien förlorade all mark i de separatistiska områdena. Lågt räknat dödades 1 492 civila och cirka 400 georgiska militärer.

I mars 2011 inleddes konflikten i Syrien, och där demonstrationer mot den syriska regimen brutalt slogs ner. Konflikten trappades upp som ledde till ett grymt krig med hundratusentals dödsoffer och mer än sex miljoner internflyktingar. Miljontals har tvingats fly landet. Syrien är Putins enda kvarvarande allierade i Mellanöstern och där finns Rysslands enda militärbas vid Medelhavet. Detta innebar att Putin i september 2015 inledde bombningar för att stötta Assad-regimen mot dess motståndare. För Rysslands del kan Syrien därmed liknas vid ett ”övningsområde” innan invasionen av Ukraina inleddes. Ett liknade ”övningsområde” var det spanska inbördeskriget 1936-1939 där Stalin ”övade” sina militära resurser i form av manskap och materiel i Spanien innan andra världskriget.

År 2014 annekterade Putin Krim och Sevastopol. FN:s generalförsamling röstade igenom en resolution som fördömde Rysslands annektering av dessa områden.

Under åren har Putin alltmer underbyggt dessa konflikter med hjälp av sin egen popularitet. Under 2012 lär han haft 42% stöd av den ryska befolkningen och efter invasionen av Krim 82%.

Denna popularitet bygger på ”information” till det ryska folket som sker genom Putins totala kontroll av statsmedia. Redan 2008 ”påvisades” det enligt ”officiella undersökningar” att 62% trodde att NATO skulle anfalla Ryssland. Siffror som förstärkte den urgamla doktrinen i Ryssland om ”anfall och försvar”.

Samma år som annekteringen av Krim inleddes också konflikten i östra Ukraina som fram till 2019 tagit drygt 13 000 ukrainska soldaters liv. Uppskattningsvis har 4 000 ryska soldater dött i dessa strider. Man beräknar att 5 000 civila har fått sätta livet till i denna konflikt.

En enda mans verk och det stavas våld, våld och våld

Den 24 februari i år invaderade Ryssland med Putin som anförare Ukraina. Vi kan här se den ryska historiens mönster upprepa sig. Låt mig avsluta med några exempel och paralleller.

  • Cirka 14 000 000 människor är på flykt inom och utanför Ukraina idag. Det är som att hela Sveriges och Norges befolkning skulle bege sig ifrån sina hem. Mängder av människor har i den ryska historien upplevt den fasanfulla skräcken att få lämna sina hem. I vårt broderland Finland fick 400 000 lämna Karelen och kunde aldrig mer återvända.
  • Bilderna på ihjälskjutna civila i Butja, förstad till Kiev, har chockat en hel värld och utgör ett folkmord. Det är bakbundna som skjutits i huvudet och därtill upptäcks massgrav på massgrav. Anledningen till att fler och fler krigsförbrytelser blottas är att de ryska styrkorna dragit sig tillbaka från områdena. Terrorn och våldet från historien upprepar sig. GULAG, säkerhetstjänstens terror och massgravarna utanför de ryska städerna från Stalins tid upprepar sig.
  • Staden Mariupol har varit omringad i en månad och ingen vet vilka fruktansvärda rapporter som kommer att komma därifrån. Frågan är mot bakgrund av tidigare erfarenheter, vilka möjligheter som finns att ställa ryska styrkor inför rätta? Ryssland har använt attacker mot civila som strategi även tidigare och de kommer inte ställa sina egna soldater inför rätta. Kanske blir det som Stalin sa; ”Ett enda dödsfall är en tragedi, en miljon dödsfall är statistik” Kommer sanningen att hinna ifatt förövarna eller kommer allt återigen att bara bli statistik?
  • Sovjetunionens angiverisystem där du inte kunde lita på någon. Föräldrar, barn och elever som angav lärare. För några dagar sedan framkom en berättelse om engelskläraren Marina Dubrova 57 år som undervisar på ön Sachalin norr om Japan. Hon spelades in av sina elever när hon sa att hon inte stöttade den ryska arméns agerande i Ukraina. Hon angavs av sina elever till polisen och bestraffades med böter på drygt 3000 kronor. Den finns likheter med Stalins § 58 som går igen. Allt fortsätter ”som vanligt” i den ryska historien. Angiveri, anstiftande av lagar som förbjuder demokratiska processer och undanröjande av regimmotståndare.
  • Mord på alla statens fiender fortsätter i eller utanför landet, likt Lev Troskij. Listan kan bli lång. Jag kan bara nämna Anna Politkovskaja, Boris Nemtsov, Aleksandr Litvinenko, Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripaleller etcetera. Därtill känner vi till långa fängelsestraff som Aleksej Navalnyj fått.
  • Sedan Putin kom till makten har 31 ryska journalister dött i tjänsten. Tre ryska journalister mördades när de befann sig i Centralafrikanska republiken där de skulle granska vad den ryska elitgruppen Wagner gjorde i landet. En annan journalist ”föll från sin balkong” i den ryska staden Jekaterinburg efter att han påbörjat en granskning av vad Wagnergruppen gjorde i Syrien. Enligt ”Journalister utan gränser” är flera journalister idag fängslade i Ryssland än sedan Sovjetunionen föll 1991. Ivan Golunov en av de mer kända journalisterna på nyhetssajten Meduza. Han ligger bakom och har avslöjat flera högt uppsatta statstjänstemän som är inblandade i korruption och organiserad kriminalitet.
  • Taktiken är som alltid att skrämma och statuera exempel för att på så sätt förfölja, tysta och medverka till riggade rättegångar där även tortyr förekommer. Nästa steg är att stänga ner internet för och att på så sätt hindra ryssar från att komma i kontakt med omvärlden. Mot bakgrund av sanktionerna kan vi konstatera att Ryssland inte avvikit från den traditionella historiska vägen sedan Ivan den förskräckliges dagar, och även om det är ljusår mellan tekniken då och nu, är agerandet detsamma. Det handlar om att skrämma till tystnad, inge fruktan och att mörda dem som går emot den styrande. Detta gäller oavsett om den styrande mannen har titeln tsar, partiordförande eller president.

Utifrån denna exposé kan man fråga sig

Varför ville 14 av de 15 delrepublikerna i det forna Sovjetunionen 1991 omedelbart lämna unionen när Sovjetunionen föll 1991, därtill länderna bakom järnridån?

Putins idag högljudda anklagelser och retorik om hot när länder vill tillhöra NATO, är som att jämföra med och att höra ”gryningspyromanens” högljudda protester när folk börjar diskutera om att installera brandlarm och sprinklersystem. För oavsett vem, Putin eller gryningspyromanen vill de sätta ”eld” på ”landet/egendomen” och förstöra allt till grunden. Det är det som är Putins hela avsikt. Att i grunden utplåna Ukraina som nation, dess språk och kultur. Historien går igen.

Anders Dybelius

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.