Varför har Sverige så många aktiebolag?

2019-01-24

Nytt år – nya möjligheter. Och nya siffror från våra myndigheter. Bolagsverket rapporterar att numera har Sverige 590 000 aktiebolag. Det är en hög siffra för ett land med 10 miljoner invånare. I t.ex. Danmark är motsvarande siffra knappt 270 000, inräknat både aktieselskaber och anpartsselskaber, med en befolkning på 5,8 miljoner.


alt

 

Siffran har dessutom ökat dramatiskt de senaste åren. År 2000 fanns det 275 000 aktiebolag i Sverige, 2005 fanns det 300 000 och år 2008 hade siffran ökat till 340 000 aktiebolag. När kravet på minsta aktiekapital sänktes från 100 000 kr till 50 000 kr och senare samma år revisorkravet avskaffades för uppskattningsvis 72 % av alla aktiebolag tog ökningen ordentlig fart. År 2011 var det drygt 400 000 bolag och antalet passerade en halv miljon år 2015. Och nu alltså snart 600 000 aktiebolag.

 

Men betyder detta att Sveriges har dubblerat företagandet de senaste 20 åren? Troligtvis inte. Exempelvis har antalet handelsbolag och kommanditbolag halverats under samma period. Men ökningen av antal aktiebolag beror förmodligen till stor del på att varje företagare numera har fler än ett aktiebolag och att privatpersoner bolagiserar sitt ägande. Idag har alltså en förtagare inte bara ett aktiebolag, utan ofta ett ägarbolag och ett eller flera verksamhetsbolag.

 

I ett forskningsprojekt om juridisk rådgivning vid förändringar i ägarkretsen har vi i intervjuer med advokater, skattejurister och andra juridiska rådgivare frågat hur ofta de föreslår omstruktureringar i form av etablering av s.k. holdingbolag eller ägarbolag, dvs. aktiebolag som inte driver någon egentlig verksamhet, utan vars enda syfte är att äga aktier i andra bolag. De absolut flesta rådgivare svarar att de alltid föreslår sina kunder detta, och den huvudsakliga anledningen är skatteskäl. Detta gäller även små verksamheter med få ägare, familjeägda aktiebolag eller till och med enmansföretag. (De rådgivare som svarar att de inte regelbundet föreslår holdingbolagsstrukturer betonar gärna att det handlar om skattedrivna frågor och att de inte är experter på just skatt.)

 

Att bygga sitt företagande som en mini-koncern har flera fördelar, varav skattefördelarna är tongivande. Exempelvis vid beräkning av det s.k. löneunderlaget som påverkar hur mycket pengar som kan tas ut som utdelning jämfört med lön eller om verksamheten säljs vidare till ny ägare. Fördelar uppnås även när företaget växer genom uppköp och målbolag läggs som dotterbolag eller omvänt när verksamhetsbolag säljs. Fastigheter paketeras oftast i egna aktiebolag, vilket innebär att företag köper och säljer aktier i ett fastighetsbolag i stället för fastigheten direkt. Andra skäl till ökad bolagisering än skattemässiga är exempelvis ekonomisk riskspridning eller för att underlätta finansiering inom koncernen.

 

Allt tyder på att 2019 fortsätter i samma riktig och i så fall kan vi se fram emot ett nytt rekordår. Hur många aktiebolag kommer du att registrera i år?

 

Hanna Almlöf, lektor i affärsrätt

Cefeo

16 years of academic excellence and practical relevance in Family Entrepreneurship and Ownership.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.