Sveriges tryggaste kommuner

2013-11-18

På vilka platser känner man sig egentligen tryggast? Jane Jacobslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, stadsutvecklingens Grande Dame beskrev talande i sina böcker hur städer med blandade funktioner skapar trygghet för dess invånare. Vad menas egentligen med blandade funktioner? Jo, det är när vi blandar butiker och restauranger mer banker och exempelvis offentliga myndigheter på samma plats, eftersom det då medför att människor har anledning att gå på gatorna alla dagar i veckan och på många tider på dygnet. Det mest otrygga är en tom gata utan några ögon som ser vad som händer på platsen. Att bygga kvarter med bara bostäder eller bara kontor eller bara restauranger skapar lätt sådana kvarter av osäkerhet, där tryggheten minskar eftersom människor bara går på gatorna de timmar som är aktuella för just den typen av aktivitet.


alt

Känslan av trygghet och säkerhet är viktiga faktorer när vi funderar på var vi vill bo. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att analysera kommunrankingarna från Sveriges Kommuner och Landsting länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster(SKL) som kom i veckan, där de hade rankat Sveriges tryggaste kommuner. Enligt SKL så är rankingen baserad på uppgifter hur vanligt det är med bränder, olyckor, våldsbrott och stöldbrott i respektive kommun (där personskador och våldsbrott viktas med 40 procent var, medan bränder och stölder viktas med 10 procent var). Kartan nedan, som är hämtad från SKLs rapport länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster(sidan 18) visar hur trygga svenska kommuner är år 2013. Röda kommuner är de 25 procent som har lägst värden, gröna kommuner ä de 25 procent av kommunerna med högst värden, medan de gula är de kommunerna som ligger i mitten av skalan:

Källa: SKLs rapport Öppna Jämförelser – Trygghet och Säkerhet 2013, sid 18

Bland de tryggaste kommunerna hittar vi Lomma, Öckerö, Ydre, Knivsta, Bollebygd och Habo. De mest otrygga är Dorotea, Ljusnarsberg, Malung-Sälen, Sollefteå och Boden.

Som regionalekonom tycker jag det är intressant att jämföra resultat som dessa med andra socio-ekonomiska strukturer som finns i dessa kommuner. För att undersöka detta närmare kör vi en korrelationsanalys, där vi korrelerar trygghetsrankingen med andra variabler i kommunerna. Det är viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys aldrig visar kausalitet utan bara relationer.

Dessa relationer visar att:

  • tryggheten varken ökar eller minskar med kommuninvånarantalet.
  • kommuner med högre befolkningsdensitet är signifikant mer trygga (0.332).
  • trygga kommuner har högre andel högutbildade (0,380), högre andel kreativa klassen (0,223), samt en väsentligt högre inkomst per person (0,498).
  • trygga kommuner har färre ohälsodagar (-0,510), mer kultur (0,228), men däremot varken mer eller mindre arbetslöshet eller andel utrikes födda.
  • Trygga kommuner var positivt signifikanta med andelen röster på Moderaterna (0,449), Folkpartiet (0,413), Kristdemokraterna (0,361) samt Miljöpartiet (0,204).
  • Trygga kommuner var negativt signifikanta i relation till andelen röster på Socialdemokraterna (-0,486) samt Västerpartiet (-0,317).
  • Relationen till Sverigedemokraterna var inte signifikant, dvs. det fanns ingen direkt relation mellan hur trygg en kommun var och i vilken utsträckning man där röstade på Sverigedemokraterna.

Det är som sagt viktigt att komma ihåg att en korrelationsanalys inte på något vis visar i vilken riktning ett samband gäller. Det kan också vara så att sambandet är simultant. Resultaten kan alltså inte tolkas som att exempelvis Moderaterna skapar tryggare kommuner utan det kan lika gärna vara så att kommuner som uppfattas som trygga i högre grad tenderar att rösta på Moderaterna.

Men oavsett är trygghet en viktig faktor för att en region skall uppfattas som attraktiv och tryggheten hänger samband med en rad socio-ekonomiska strukturer på platsen. Och kanske är det så som Jane Jacobs en gång sa att där det finns många ögon som ser (exempelvis genom en hög populationsdensitet) – där känner vi oss också tryggare.

 

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter