Minskar lönegapet för högutbildade i storstäder?

2015-02-22

I förra veckan bloggade jag länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterom skillnaden i löner mellan kvinnor och män i svenska kommuner, något som väckte mycket uppmärksamhet. Störst är lönegapet i kommuner där män tjänar som mest – men även där kvinnor tjänar relativt sett mer. Jag lyfte att dessa skillnader troligen till viss del kan förklaras av utbildning och antal arbetade timmar (eftersom kvinnor tenderar att vara hemma med barn i högre grad än män). Trots detta är det svårt att förklara varför lönegapet ökar även där kvinnor tjänar som mest.


alt

Denna vecka valde jag därför att göra om analysen men denna gång enbart inkludera individer med en examen från universitetet där utbildningen har varat i minst tre år. Jag tog med alla individer som hade haft någon form av löneinkomst, men siffran är inte justerad för antal arbetade timmar. Syftet är inte, precis som vid förra analysen, att jämföra heltidslöner mellan kvinnor och män utan att se hur mycket män respektive kvinnor har tillgång till i genomsnitt av de totala lönesummorna som betalas ut i respektive kommun. Detta ger ett mått som uppskattar den ekonomiska makt som respektive grupp besitter.

Kartan nedan, gjord av min Vertikals-kollega Dr. Lina Bjerkelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, visar kvoten mellan den genomsnittliga lönen som högutbildade män har i relation till den genomsnittliga lönen som högutbildade kvinnor har i respektive kommun i Sverige:

Kvinnors och mäns lön_Högutbilade

Till att börja med så ser vi att spridningen i lönegapet är något större för högutbildade än då vi ser till hela befolkningen (i min förra bloggpost) och går från 0,87 till 1,85. Dessutom, i det förra fallet, så tjänade män mer än kvinnor i samtliga 290 kommuner. När vi bara analyserar den högutbildade befolkningen så finns det tre kommuner där högutbildade kvinnor har högre genomsnittlig lön än vad männen har. Tabellen nedan visar vilka kommuner där högutbildade män har mest respektive minst i lön jämfört med högutbildade kvinnor:

Table

Högst löneskillnad hittar vi i Båstad där högutbildade män i genomsnitt tjänar över 85 procent mer än högutbildade kvinnor. I Perstorp är siffran 79,8 procent mer, följt av Surahammar (73,6 procent mer). Även Gnosjö och Sandviken finns på topp fem-listan över de kommuner där högutbildade män tjänar mest i relation till högutbildade kvinnor. Listan över kommuner där högutbildade män tjänar minst i relation till högutbildade kvinnor hittar vi Ydre, Överkalix och Nordanstig. I samtliga tre kommuner tjänar högutbildade kvinnor relativt mer än högutbildade män. I Pajala och Sorsele, som rundar av listan, tjänar högutbildade kvinnor och män ungefär lika mycket.

Så vad kan då dessa mönster hänga samman med? För att titta närmare på det gjorde jag en korrelationsanalys för samtliga 290 kommuner i Sverige för att se om lönegapet hänger samman med några specifika regionala strukturer. Det är viktigt att komma ihåg att en sådan analys aldrig visar på orsakssamband utan enbart relationer. Det jag fann var att lönegapet för högutbildade är som störst:

– där högutbildade män tjänar mer – men även där högutbildade kvinnor tjänar mer. Sambandet är dock starkare med männens lönenivåer. Detta innebär att ju mer högutbildade tjänar på en plats, desto mer ökar också gapet mellan de två grupperna.

– i stora urbana regioner. Ju högre befolkningstäthet, desto större lönegap, och ju större befolkning, desto större lönegap. Detta innebär att trots att stora städer idag lockar många högutbildade kvinnor, så är samtidigt lönegapet generellt ännu större här. Just det faktum att städer attraherar många högutbildade kvinnor är något som exempelvis Per Schlingmann och Kjell A Nordström skrivit om i sin bok Urban Expresslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här beskrivs storstäder som platser där kvinnor tar över. Dock tycks det som att de högutbildade männen trots det behåller och utvidgar gapet till de högutbildade kvinnornas löner.

– i regioner som generellt har en högre andel högutbildade.

Sammantaget visar alltså sambanden att städer visserligen är platser där både män och kvinnor tjänar mer än genomsnittet. Men det visar också att gapet mellan de två grupperna relativt sett ökar på just dessa platser. Anledningarna till gapet kan naturligtvis fortfarande bero på att män och kvinnor skaffar olika typer av utbildningar även på universitetsnivå och därmed också får olika utdelning på utbildningsinvesteringen. Men detta förklarar ändå inte varför gapet ökar i takt med att även högutbildade kvinnor tjänar mer – en fråga som förtjänar att tittas närmare på i framtiden.

Vill du veta hur stort lönegapet för högutbildade är i din kommun? Hör av dig till Emil: emil.danielsson@jibs.hj.se

 

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter