Inkomststrukturer och det amerikanska presidentvalet

2020-10-26

Det finns många olika strukturer i samhället som kan relateras till hur vi tenderar att rösta. Och med ett stundande amerikanskt presidentval har jag laddat ner prognoserna för de olika staterna för att se vad som kännetecknar de som i högst grad stödjer Trump respektive Biden.


alt

En faktor som faktiskt i hög grad påverkar vår tillvaro är vilken inkomst vi har. Jag har därför laddat ner två olika typer av inkomstmått för att se hur de kan relatera till prognoserna inför presidentvalet. Dels har jag valt inkomst per kapita vilket speglar en slags genomsnittlig inkomstnivå hos de som bor i staten. Dels har jag valt inkomstfördelning (en gini-koefficient) som speglar hur inkomsterna fördelas på de individer som bor i staten. En högre gini-koefficient visar att staten är väldigt skev i sin inkomstfördelning och att några få har väldigt mycket medan många har betydligt mindre.

En stat kan ha en hög genomsnittlig inkomst men samtidigt vara väldigt skev i sin inkomstfördelning. Men den skulle också kunna ha en hög genonsmittlig inkomst där alla ligger på ungefär samma nivå och därmed ha en jämn inkomstfördelning.

Om vi börjar med den genomsnittliga inkomstfördelningen:

alt
alt

Bilderna visar hur stater med hög genomsnittlig inkomst i högre grad stödjer Biden, medan stater med låg genomsnittlig inkomst i högre grad stödjer Trump.

Hur ser det då ut när de gäller inkomstfördelningen?

alt
alt

Figurerna visar att stater där man i högre grad tenderar att stödja Biden också har en skevare inkomstfördelning än i staterna där man stödjer Trump.

När man tittar på relationer som dessa är det viktigt att komma ihåg att vi inte kan säga något om orsakssambanden. Bara för att vi ser ett samband så vet vi inte riktigt vad som orsakar vad (eller ens om det är faktorerna vi speglar som orsakar det). Det kan vara så att det är andra strukturer som påverkar som också speglas i (det här fallet) inkomster och inkomstfördelning.

Dock finns det alltid ett värde i att förstå dessa strukturer bättre och ju mer vi känner till, desto bättre kan vi skapa oss en uppfattning om varför vår omvärld ser ut som den gör.

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.