Landsbygdsbor fyller en funktion för Sveriges totala produktutveckling

2014-10-07

I en artikel i DN i söndags kunde vi läsa att det är i staden som innovationer med tankar såsom: Människan mår bra av naturens lugnande inverkan men hon har ett större behov av intellektuell utveckling och sociala framsteglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster”. Att innovationer i mångt och mycket uppstår i agglomerationer (många aktörer i samma omedelbara geografiska närhet) finns inte mycket att opponera sig emot men bilden av Sverige är värd att nyansera. Särskilt ur ett innovationsperspektiv. Om man har ett särskilt intresse för innovationsforskning vet vi att bilden är långt mer mångfacetterad. En del i detta är få en lite större förståelse för hur innovationer är kopplade till produktcykler. Det finns nämligen fler regioner än storstadsregioner som är viktiga för innovationer och produktutvecklingsprocesser.


alt

För i ett litet exportberoende land som Sverige är så är storstadsregionerna i mångt och mycket sammanlänkade med de mindre omkringliggande regionerna. Stora städer driver mycket av den nydanande forskningen och produktutvecklingen. Det är oftast dit som nya idéer landar först. För att förädla dessa idéer krävs mycket resurser i termer av kreativ, högutbildad och kompetent arbetskraft. Detta är alltså människor som har möjlighet att ta till sig nya idéer och med det skapa något nytt.

Med detta sagt innebär det inte att kommuner utanför Stockholm har en inkompetent arbetskraft. Förutom landsbygdens egen innovationskraft så fyller de en funktion som i hög grad Stockholm är beroende av. På det sättet som Sverige ser ut med dyra markkostnader i storstäderna fyller omkringliggande landsbygder den viktiga funktionen att ”imitera” produkter från storstäder. För att kunna ”imitera” dessa produkter med ett högt kunskapsinnehåll krävs också kompetens. När produkterna har nått en sådan mognad att de börjar bli standardiserade krävs ofta större produktionsytor men även mer fokus på processinnovationer snarare än produktinnovationer. Dessa lägre produktionskostnader och ändrade processer kan inte staden erbjuda. Det handlar om växelverkan och dynamik mellan stad och landsbygd där båda har en funktion.

Jag har tillsammans med kollegor (exempelvis Bjerke & Karlsson, 2013) följt i spåren av forskning inom innovationer och produktlivscykler (exempelvis Johansson och Karlsson, 2003). Regioner utanför Stockholm spelar roll för att avlasta Stockholm när innovationen väl blir något mer än just bara en innovation. För att vara en lyckosam region i termer av innovationer eller produktimitation så handlar det inte främst om en fysisk närhet till Storstockholm utan det är mycket mer ett beroende av hur den regionala miljön i regionerna ute i Sverige är. Kommuner som har relevant arbetskraft med bra och billig markanvändning där det finns väl fungerande infrastruktur är viktiga i Sveriges totala innovationsprocesser och produktutveckling. Utan dem kanske Stockholms innovationer bara blivit just det. En idé utan möjlighet till storskalig produktion och export.

Referenser:
Johansson, B., & Karlsson, C. (2003). Växande branscher-om Stockholmsregionens samspel med övriga landet [in Swedish]. Storstadspolitik 8:2003. Stockholms läns landsting: Regionplane- och trafikkontoret.

Bjerke, L., & Karlsson, C. (2013) Metropolitan regions and Export renewal, in Klaesson, J., Johansson, N., och Karlsson, C. (Eds.) Metropolitan Regions: Knowledge Infrastructure of the Global Economy, Springer, Jönköping