Hur får vi de högutbildade kvinnorna att stanna hos de lågutbildade männen?

2017-11-22

En av de viktigaste faktorerna för en plats tillväxt och utveckling är att det finns tillgång till individer med utbildning. Detta är idag en av landsbygdskommunernas stora utmaningar eftersom de generellt sett har en lägre utbildningsnivå än städerna. Det betyder inte att annan kunskap är oviktig men utbildning har under lång tid i forskningen visat sig vara ett bra mått på hur pass bra individer är på att ta till sig, förstå och omvandla kunskap. Därmed är det också ett bra mått på förmåga till utveckling.


alt

Nidbilder om de som bor på landsbygderna ser man titt som tätt. Jag fäster inte särskilt stor uppmärksamhet åt dessa uppfattningar eftersom de ofta är känslomässigt baserade. Vad jag däremot gärna lutar mig mot är statistik som kan visa en mer faktabaserad bild. En är den som åskådliggörs i kartan nedan. Den visar den procentuella skillnaden mellan andelen kvinnor med lång utbildning i befolkningen och andelen män med lång utbildning i befolkningen för Sveriges alla kommuner. * Utifrån kartan kan jag konstatera att män tenderar att ha en lägre utbildningsnivå i alla kommuner. Enda undantaget är Danderyd som visas som röd kommun, där det alltså är en något större andel män med lång utbildning.

Tabellen nedanför kartan visar de 20 kommunerna med störst procentuell skillnad mellan högutbildade kvinnor och män. Längst ner i tabellen visas snittet i riket och kvinnor kan konstateras har en generellt sett högre utbildning än männen. Det som dock kan konstateras är att gapet mellan kvinnor och män är störst i utpräglade landsbygdskommuner och är särskilt stort i de västra delarna av Svealand, Norrlands inland samt de småländska inlandskommunerna i Götaland. I Arjeplog till exempel, där är nästan 14 procent av kvinnorna högutbildade medan inte ens fem procent av männen kommer upp i samma utbildningsnivå.

Det tycks alltså finnas ett stort kunskapsgap mellan män och kvinnor i dessa landsbygdskommuner vilket är en av de viktigaste frågorna att lyfta i nästa års riksdagsval. Utbildningen behöver generellt öka över sektorer, det vet vi sedan tidigare men det stora utbildningsgap som finns mellan män och kvinnor kan skapa utmaningar av en mer social karaktär och kan skapa en ännu större klyfta mellan stad och landsbygd.

Tidigare forskning visar nämligen att män med låg utbildning oftare ”förkastas” på partnermarknaden medan detta samband för kvinnor är obefintligt vilket alltså indikerar att kvinnorna som letar efter män, ofta letar efter någon med högre utbildning.

** Den största frågan bör naturligtvis vara: Hur ökar vi utbildningsnivån hos männen?

Men efter det kommer kanske frågan: Hur får vi de högutbildade kvinnorna att stanna på landsbygderna med de lågutbildade männen?

 



































































 

* Med lång utbildning menar jag här minst tre år eftergymnasial utbildning.

**Se exempelvis Lena Edlund (Sex and the city, Scandinavian Journal of Economics, vol 107, 2005)

Kommun
Andel högutbildade kvinnor i befolkningen
Andel högutbildade män i befolkningen
Procentuell skillnad mellan andel kvinnor och andel män
Arjeplog
0,139
0,047
0,663
Norsjö
0,108
0,038
0,650
Vansbro
0,104
0,037
0,643
Dorotea
0,104
0,037
0,641
Pajala
0,120
0,045
0,622
Malå
0,119
0,046
0,617
Färgelanda
0,110
0,042
0,615
Essunga
0,108
0,042
0,614
Jokkmokk
0,160
0,062
0,612
Hofors
0,103
0,040
0,609
Överkalix
0,123
0,049
0,606
Åsele
0,127
0,051
0,603
Älvdalen
0,108
0,043
0,602
Grums
0,099
0,040
0,599
Dals-Ed
0,119
0,048
0,597
Ovanåker
0,108
0,044
0,597
Ånge
0,111
0,045
0,595
Älvsbyn
0,115
0,047
0,591
Tranemo
0,116
0,048
0,589
Ragunda
0,107
0,045
0,581
RIKET
0,195
0,143
0,270