Folkbildningens vara eller icke vara

2023-10-18

Sedan regeringen och Sverigedemokraterna i slutet av september lade fram sin gemensamma budget med budskapet att anslagen till studieförbunden minskar med en tredjedel så har debatten varit livlig kring folkbildningens vara eller icke vara.

Foto: Patrik Svedberg

Visserligen fick Folkhögskolorna ett extra anslag om 100 miljoner men det är enligt dem själva långt ifrån tillräckligt för att täcka behovet.

Jag har inte för avsikt att ta ställning i den något polariserade diskussionen men jag har läst budgetproposition och vill göra en reflektion utifrån det. Jag och min kollega Charlotta Mellander har analyserat folkbildningen i två rapporter beställda av Folkbildningsrådet och jag anser att jag har belägg för att säga att budgetpropositionen saknar en viktig pusselbit kopplat till folkbildningens roll i Sverige. Och jag tror att denna pusselbit är väsentlig i diskussionen om dess vara eller icke vara. Denna pusselbit är geografin. Kunskapen om den är viktig och förnuftet att agera därefter är kanske helt nödvändigt?

I propositionen finns i stort sett ingen avvägning och värdering kopplat till geografin. Vid något enstaka ställe lyfts att den geografiska spridningen av studieförbundens verksamhet har förbättrats något under 2022 jämfört med 2021. Man kan anta att detta syftar på att det har fått en större geografisk utbredning. I den senare av våra två rapporter pekar resultaten på att detta sätt att tänka kring folkbildningens verksamheter kanske inte är optimalt, om man fokuserar på vilken roll dessa faktiskt spelar på platsen där det erbjuds och för de individer som deltar.

Vi har försökt reda ut folkbildningens roll för kompetensförsörjningen i Sveriges kommuner och regioner. Fokus är på geografin eftersom vi sedan tidigare forskning vet att förutsättningarna för kompetensförsörjning skiljer sig avsevärt åt, beroende på vilken typ av plats som avses. En större plats med stor befolkning och god tillgång till många olika arbetsplatser har ofta bättre förutsättningar för kompetensförsörjning än platser med lägre befolkningstäthet och en liten och mindre diversifierad arbetsmarknad. Vad hittar vi då i våra resultat?

Till att börja med finner vi att landsbygdskommuner tenderar att ha ett högre deltagande i folkbildning än stadskommuner. Vi visar att som medel för kompetensförsörjning är det kanske främst på Sveriges landsbygder och för individer längre bort från arbetsmarknaden som folkbildningen spelar störst roll. I de större städerna är marknaden för utbildning större och mer heterogen, vilket betyder en större konkurrenssituation. På landsbygderna med dess mindre marknader är utbudet av utbildning och kompetensförsörjning lägre, vilket gör att det utbud som finns blir särskilt viktigt.

Bakgrunden till behovet av en analys med geografiskt perspektiv är att kompetens är en grundläggande förutsättning för entreprenörskap, innovation och tillväxt. Detta är ett behov som gäller för städer likväl som för landsbygder. Men vi vet också att städer och landsbygder har olika förutsättningar för att säkerställa en god kompetensförsörjning. En utmaning för landsbygderna är att en stor andel av arbetskraften som vidareutbildar sig flyttar till större städer. De flyttar för studier, jobb eller båda delarna. Det betyder att det inte räcker med att landsbygderna erbjuder möjligheter för utbildning och kompetensutveckling utan det måste också finnas en efterfrågan på denna typ av arbetskraft som gör att individer kan stanna kvar efter avslutat utbildning. Detta ställer i sin tur krav på samverkan mellan näringslivet och aktörerna som främjar eller bidrar till kompetensförsörjningen.

Folkbildningen är såklart inte den enda lösningen för landsbygdernas kompetensförsörjning men i vår rapport ser vi att det finns indikationer på att den spelar roll just på dessa platser och främst för individer som står långt bort från arbetsmarknaden. Med bristande resurser kan det utifrån resultaten i vår rapport finnas fog att våga fokusera på de platser där medlen får störst utväxling, dvs där de betyder mest. Det innebär platser där andra utbildningsalternativ inte finns, platser som är långt bort från våra storstäder och där mycket offentlig service har försvunnit. Kartan nedan visar alla kommuners unika deltagare (i detta fall studieförbundens verksamheter) per 1000 invånare. De mörkast blå kommunerna är de med störst antal deltagare och vi ser att exempelvis många kommuner i Norrlands inland ligger i topp, vilket förtydligas i textrutan bredvid kartan.

Utifrån denna bild vi presenterar av Sverige och Folkbildningens geografiska betydelse är det intressant att återigen göra en reflektion kring den budget som presenterades av regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna i september. För om vi lägger till perspektivet var de partier som står bakom budgeten har haft sin största tillväxt så sammanfaller det väl med kartan som visar var folkbildningen är som störst och dessutom har som störst potential att göra nytta för kompetensförsörjningen. Tabellen nedan visar korrelationer mellan partiernas tillväxt i andel röster till riksdagen mellan de två senaste valen samt andel unika deltagare i kommunen i studieförbundens verksamheter (alltså samma deltagare som visas i kartan). Det är intressant att partier som gått framåt som mest på landsbygden, såsom Moderaterna och Sverigedemokraterna som nu ligger bakom neddragningen, därmed har gjort det där också folkbildningen är som starkast och tycks spela störst roll.

Så länge inte geografin får spela roll i hur resurserna kopplat till folkbildningen fördelas och så länge man inte ställer kostnader mot nyttor så blir det kanske främst landsbygderna som får ta smällen av det nationella beslutet att generellt minska på anslagen.

Kartan visar hur stor andel av befolkningen 18–64 år i landets kommuner som deltog i studieförbundsverksamhet under 2019.

Andelarna är relativt låga i storstadsområdena Stockholm och Malmö och relativt höga i de norra delarna av landet samt i delar av region Jönköping, Kronoberg, Gotland och Värmland.

10 kommuner med högst antal deltagare per 1 000 invånare:

  1. Vilhelmina
  2. Åsele
  3. Sorsele
  4. Lycksele
  5. Norsjö
  6. Storuman
  7. Nordmaling
  8. Arjeplog
  9. Malå
  10. Dorotea

Korrelationer mellan förändring av andelen röster i riksdagsvalet 2022 och antalen unika deltagare i studieförbundens verksamheter, unika deltagare per 1000 invånare.

Variabel

Unika deltagare

Moderaterna förändring (2018-2022) andel röster

0,496

SD förändring (2018-2022) andel röster

0,403

Liberalerna förändring (2018-2022) andel röster

0,287

Miljöpartiet förändring (2018-2022) andel röster

0,261

Kristdemokraterna förändring (2018-2022) andel röster

0,224

Socialdemokraterna förändring (2018-2022) andel röster

-0,206

Centern förändring (2018-2022) andel röster

-0,455

Vänsterpartiet förändring (2018-2022) ndel röster

-0,535

Befolkningstäthet (ln)

-0,572

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.

Relaterade bloggposter