Ett företags träspill är ett annat företags råmaterial

2025-11-11

När skog avverkas tas hela trädet tillvara och det bildas en lång kedja av aktörer som använder materialet i olika led efter varandra. Den grövsta delen av stammen används till virke för byggnation och möbler, medan de smalare delarna blir pappersmassa.

Foto: Lucas van Oort on Unsplash

Grenar och toppar (GROT) används för bioenergi, biodrivmedel och biokemikalier. Exempelvis används GROT i fjärrvärmeverk för att producera el och värme. Askan som blir kvar sprids i skogen för att återföra näringsämnen och sluta kretsloppet, se Figur 3. Stockarna transporteras till sågverk där de mäts, barkas, sågas och torkas. Efter torkning justeras och paketeras virket för lagring eller export – cirka 70 % av Sveriges sågade virke exporteras, främst till EU. Inhemskt används virket av hustillverkare och deras underleverantörer, som tillverkar exempelvis fönster, golv och köksinredning.

Spillmaterial eller biprodukter uppstår

I kedjan från skog till slutanvändning uppstår spillmaterial eller biprodukter, det vill säga material såsom bark, flis och spån används som bränsle eller råvara till träskivor och pappersmassa. Spillet uppstår ofta på grund av defekter eller kapning. Det gör att aktörerna nedströms i kedjan använder kortare och kortare längder alternativt måste hitta nya sätt att sammanfoga materialet. Dock att göra sig av med material man inte kan använda själv, om man inte har en kund som är villig att betala för det, kostar ofta pengar.

Genom att använda restmaterialet internt minskar behovet av transporter och kostnaderna för att ta hand om detta hålls nere. Det gör att spillet flisas och förbränns för uppvärmning, eller skickas till fjärrvärmeverk eller återvinning – vilket bidrar till en cirkulär försörjningskedja, men det gör också att man eventuellt missar en potential i att nyttja materialet ytterligare i en produkt kring vilken en ny industri kan utvecklas.

Figur 3. Illustration av träflöden som studerats inom forskningsprojektet R3 utifrån ett nätverksperspektiv.

Diskussion – Systemeffekter från ökad återanvändning och återvinning

Träspill uppstår genom hela försörjningskedjan för industriellt tillverkade småträhus, ofta på grund av materialets naturliga egenskaper och produktionsprocesser. Även om inget går till spillo, då restmaterial används för bioenergi eller som råvara till andra produkter, finns potential att öka förädlingsvärdet ytterligare genom ökad kännedom om vilka möjliga användningsområden som finns.

Idag förbränns mycket träspill i företagens egna pannor eller fjärrvärmeverk, vilket minskar transportbehovet och genererar värme och energi. Dock är detta inte förenligt med att behålla material i så hög grad som möjligt och delar av spillet skulle kunna användas till träskivor som spån- och OSB-skivor, vilket ger högre materialnytta. Trots ökad efterfrågan på trä i byggsektorn är Sveriges inhemska produktion av träskivor låg, och stora volymer importeras.

Historiskt har Sverige haft fler träskivefabriker, men konkurrens om råvara och låg lönsamhet har lett till nedläggningar. IKEA:s fabrik i Hultsfred är ett undantag, men producerar endast för eget bruk. Deras mål om 80 % returträ till 2030 visar behovet av högkvalitativt återvunnet material, där träspill från hustillverkare kan spela en roll, om volymerna samordnas.

Initiativ som Stena Recyclings samarbete med industriföretag visar hur träspill kan återvinnas till nya produkter istället för att förbrännas. Detta bidrar till minskade utsläpp och ökad cirkularitet.

En ökad användning av träspill till träskivor kan dock påverka fjärrvärmesektorn negativt, då tillgången på biobränsle minskar. Liknande effekter har setts vid införandet av fastighetsnära insamling, där ökad återvinning lett till minskat brännbart avfall och högre kostnader för fjärrvärmeverk.

För att undvika negativa systemeffekter krävs en helhetssyn där resurser, energi och klimatnytta balanseras mellan sektorer.