Risker och störningar i försörjningskedjan av industriellt tillverkade trähus

Innebörden av risk i försörjningskedjor

Risk definieras som sannolikheten att en viss orsak leder till en oönskad händelse inom en viss tidsperiod. Risk består av två komponenter: sannolikhet och effektens storlek. Riskkällor kan vara interna eller externa faktorer som skapar osäkerhet, medan effekter kan vara direkta eller indirekta.

Exempel: Pandemi

• Riskkälla: Extern händelse som covid-19.
• Sannolikhet: Låg men möjlig.
• Direkt effekt: Nedstängningar och produktionsstopp.
• Indirekta effekter: Leveransförseningar, materialbrist, ökade kostnader, arbetslöshet.

Olika former av risk och definition av risk i försörjningskedjor

Risker kan också delas in i två huvudkategorier:

Makrorisker: Stora, ovanliga händelser utanför företagets kontroll, t.ex. naturkatastrofer, krig eller politisk instabilitet.

Mikrorisker: Vanligare, interna eller samarbetsrelaterade problem. Dessa delas in i:

• Efterfrågerisk: Förändrad eller utebliven kundefterfrågan.
• Produktionsrisk: Förseningar, kvalitetsproblem, kostnadsökningar.
• Leveransrisk: Materialbrist eller förseningar hos leverantörer.
• Infrastrukturell risk: Problem med IT, transporter eller ekonomi.

Risk i försörjningskedjan definieras som sannolikheten och effekten av oväntade händelser på makro- eller mikronivå som påverkar informations-, material- eller produktflöden negativt.

Risker i försörjningskedjan av industriellt tillverkade trähus

I projektet R3 har flera risker identifierats, två av dem är:

• Råvarubrist: Minskad tillgång på trä, särskilt efter kriget i Ukraina och sanktioner mot Ryssland, har lett till högre priser och leveransproblem.
• Marknadsförändringar: Inflation och höjda räntor har minskat efterfrågan på trähus, vilket påverkar planering och stabilitet i branschen.

Hantering av störningar

För att minska risker krävs aktiv riskhantering. Exempelvis:

• Diversifiering: Flera leverantörer minskar beroendet av en enskild aktör.
• Lagerkontroll: Säkerställa materialtillgång.
• Flexibel produktion: Anpassning vid förändrade förutsättningar.

Företag bör även arbeta proaktivt, lära sig av tidigare händelser och utveckla innovativa lösningar. Den svenska trähusindustrin har mött flera utmaningar, och framtiden väntas innebära fler störningar. Genom förebyggande arbete kan motståndskraften stärkas inför kommande kriser.

En risk och dess effekt(er) behöver inte vara negativ(a)

När en risk realiseras uppstår negativa effekter som kan leda till störningar i verksamheten. Allvarliga störningar kan utvecklas till avbrott för det berörda företaget, även kallat fokalföretag. Men alla störningar behöver inte vara negativa – rätt hanterade kan de bli en strategisk möjlighet (se Figur 2).

Företag som arbetar proaktivt kan utnyttja störningar för att stärka sin position, exempelvis enligt följande:

• Innovation: Brist på resurser kan driva utveckling av nya material eller effektivare processer, t.ex. träkompositer vid träbrist.
• Konkurrensfördelar: Snabb anpassning vid kriser, som att byta leverantörer eller säkra material i förväg, kan ge övertag.
• Starkare leverantörsnätverk: Omvärdering av leverantörer kan leda till mer pålitliga och hållbara samarbeten, t.ex. regionala istället för globala.
• Bättre beslutsfattande: Störningar ökar riskmedvetenheten och förbättrar planering och processer.
• Affärsutveckling: Nya marknadsförutsättningar kan öppna för nya produkter eller kundgrupper, t.ex. modullösningar till privatpersoner.

Genom att se risker som en drivkraft för förändring kan företag bli mer motståndskraftiga och innovativa.

Kontakt

Fredrik Tiedemann och Janaki Rao.