Nej Expressen, det är inte utan problem!

2013-12-17

Mitt inlägg om de ungas flykt till staden generade minst sagt en hel del diskussion. En del sa att de kommer tillbaka när de får barn. Andra, som Malin Siwelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ledarskribent på Expressen sa att det inte spelar så stor roll om en kommun är 12000 eller 15000 och att det är bra att man flyttar till stan. Alla har naturligtvis en poäng, men låt oss reda ut begreppen:


alt

Till att börja med: Malin, jag håller med dig att alla naturligtvis skall få bo var de vill. Detta är en grundläggande rättighet, som vi inte på något vis bör åsidosätta. Och det finns en mängd fördelar med att de unga flyttar. För det första så  är städer mer produktiva och landet som helhet får en rad ekonomiska fördelar genom den urbanisering som nu pågår. Dessutom tillgodoser städer ofta de ungas (och för all del också äldres) behov av upplevelser och mångfald.

MEN, sedan börjar Malin få saker om bakfoten. Att hävda att det inte spelar någon roll om man är 12000 eller 15000 invånare är ett misstag. För ju mindre en region är, i desto snabbare takt krymper den (om det inte är en kranskommun i en storstadsregion) något jag tittat på tidigare här på Vertikalslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Och då kan man åter igen säga att detta inte är ett problem, eftersom kommunen inte uppfyller de krav som människorna hade på den. Men jag hävdar ändå att det är ett problem, men inte för de individer som vill flytta. Det är ett problem för de individer som vill vara kvar, men där underlag för skola och omsorg saknas och där närlivsbutiken inte längre överlever.

Ur ett ekonomiskt perspektiv är jag beredd att hålla med Malin. Det är bra att vi flyttar till städer. Men det finns fler perspektiv, inte minst ett moraliskt huruvida varje person skall få ha rätt att bo var man vill med bibehållen offentlig service. Och detta kommer att bli ett politiskt dilemma framöver, när beslut skall fattas hur mycket detta får lov att kosta i transfereringar.

Den andra stora diskussionspunkten i veckan som följde mitt inlägg om de unga var om mitt ålderspann var för snävt. Kan det vara så att de faktiskt flyttar hem efter 25, när de börjar skaffa barn? Tyvärr är detta en missuppfattning och långt ifrån en hållbar strategi för mindre kommuner. När vi förlänger åldersspannet från 18 till 30 år tappar fortfarande mer än 80 procent, och förlänger vi till 40 år minskar fortfarande 70 procent av kommunerna. De kommuner som tar sig över 0:an är de som fortfarande är relativt stora, men vi hittar i princip inga av de mindre kommunerna. För storlek är fortfarande den i särklass största relativa fördelen för att framstå som en attraktiv plats. Och jag håller med Malin Siwe att kommunerna skall vara till för människorna och inte tvärtom. Men tyvärr är det bara de större kommunerna, de som fortfarande växer, som klarar av att axla denna roll.

Relaterade artiklar.
Charlotta Mellander, De ungas flykt till staden
Karin Hellerstedt, Vad finns kvar när de unga har lämnat?
Mattias Nordqvist, Företagens tillväxt hämmas då unga flyr

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter