Här ökade inkomsterna mest – del 2

2014-03-26

I vissa kommuner ökar de genomsnittliga inkomsterna snabbt – i andra väsentligt långsammare. Hur snabbt inkomsterna ökar kan relateras till en rad socio-ekonomiska strukturer på platsen. I förra veckan såg vi hur det i absoluta termer skiljer 80 000 kronor per år i inkomstökning mellan den kommun som ökade mest i genomsnitt från den som ökade minst. I procent ökade vissa kommuner mer än dubbelt så snabbt som andra. Detta är den andra delen av en rad analyser av inkomstökningarna i Sverige mellan åren 2002 och 2012.


alt

I förra veckan såg vi hur de kommuner som låg bra till inkomstmässigt redan 2002 i absoluta termer ökade sina genomsnittliga inkomster snabbare över det senaste decenniet. Denna vecka tittar vi på vilka kommuner som har ökat respektive minskat mest procentuellt sett över det senaste decenniet. Kartan nedan, gjord av doktorand Özge Öner, visar hur det ser ut för svenska kommuner:

Procentuell inkomstökning

De kommuner som ökat absolut snabbast procentuellt sett är Kiruna, Gällivare och Pajala. Detta är troligen i hög grad en effekt av LKABs kraftiga expansion med en kraftig nyanställning av högkvalificerad arbetskraft. Intressant är också att företaget investerar mycket i platserna där man är verksam för att göra dem mer attraktiva. Det går inte att övervärdera företagets närvaro och inflytande i dessa kommuners ekonomiska utveckling. Efter dessa tre norrlandskommuner ligger Lomma, Vaxholm, Varberg och Älmhult – samtliga med en genomsnittlig procentuell inkomstökning om över 40 procent. Även Borgholm, Arjeplog och Kinda hade en ökning om 39 procent eller mer mellan 2002 och 2012.

Lägst procentuell genomsnittlig inkomstökning hade Perstorp med lägre än 22 procent i inkomstökning under detta decennium. Även Sigtuna, Södertälje, Järfälla, Trollhättan, Eda, Bengtsfors och Dals-Ed ökade med mindre än 25 procent, ungefär hälften av den procentuella ökning man hade i Kiruna. Botkyrka och Färgelanda är bland de kommuner som ökade minst över tiden.

De kommuner som ökade mest respektive minst procentuellt sett illustreras i tabellen nedan och dessa kan jämföras med den genomsnittliga ökningen i svenska kommuner som var 32,5 procent:

Procentuell inkomstökning

Sambanden mellan den procentuella ökningen och övriga socio-ekonomiska strukturer är något svagare här än när vi tittade på absoluta ökningen i förra veckan, men fortfarande hittar vi statistiskt signifikanta relationer mellan andelen förvärvsarbetande (negativt), kommunalskattenivåer (negativt) och antal ohälsodagar (negativt). Det finns en positiv relation med andelen som röstade på Centern och Kristdemokraterna och en negativ relation med andelen som röstade på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Däremot varken ökade eller minskade inkomsterna procentuellt sett mer där en högre andel röstade på Moderaterna, Folkpartiet eller Vänsterpartiet.

Inkomstunderlaget är viktigt i en kommun. Dels utgör det skatteunderlaget som i sin tur kan investeras i en god offentlig service, men till viss del kompenseras detta genom transfereringar. Men precis lika viktigt är det att ha ett gott inkomstunderlag för att driva runt alla servicefunktioner som bidrar till att göra platsen attraktiv, såsom restauranger, caféer, kultur av olika slag och andra typer av upplevelser, men också livsmedelsbutiker och andra grundläggande behov. Detta är också branscher som bidrar till arbetstillfällen och som är svårt att klara sig utan på platsen.

Sambanden mellan den procentuella ökningen och övriga socio-ekonomiska strukturer är något svagare här än när vi tittade på absoluta ökningen i förra veckan, men fortfarande hittar vi statistiskt signifikanta relationer mellan andelen förvärvsarbetande (negativt), kommunalskattenivåer (negativt) och antal ohälsodagar (negativt). Det finns en positiv relation med andelen som röstade på Centern och Kristdemokraterna och en negativ relation med andelen som röstade på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Däremot varken ökade eller minskade inkomsterna procentuellt sett mer där en högre andel röstade på Moderaterna, Folkpartiet eller Vänsterpartiet.

Inkomstunderlaget är viktigt i en kommun. Dels utgör det skatteunderlaget som i sin tur kan investeras i en god offentlig service, men till viss del kompenseras detta genom transfereringar. Men precis lika viktigt är det att ha ett gott inkomstunderlag för att driva runt alla servicefunktioner som bidrar till att göra platsen attraktiv, såsom restauranger, caféer, kultur av olika slag och andra typer av upplevelser, men också livsmedelsbutiker och andra grundläggande behov. Detta är också branscher som bidrar till arbetstillfällen och som är svårt att klara sig utan på platsen.

Sambanden mellan den procentuella ökningen och övriga socio-ekonomiska strukturer är något svagare här än när vi tittade på absoluta ökningen i förra veckan, men fortfarande hittar vi statistiskt signifikanta relationer mellan andelen förvärvsarbetande (negativt), kommunalskattenivåer (negativt) och antal ohälsodagar (negativt). Det finns en positiv relation med andelen som röstade på Centern och Kristdemokraterna och en negativ relation med andelen som röstade på Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Däremot varken ökade eller minskade inkomsterna procentuellt sett mer där en högre andel röstade på Moderaterna, Folkpartiet eller Vänsterpartiet.

Inkomstunderlaget är viktigt i en kommun. Dels utgör det skatteunderlaget som i sin tur kan investeras i en god offentlig service, men till viss del kompenseras detta genom transfereringar. Men precis lika viktigt är det att ha ett gott inkomstunderlag för att driva runt alla servicefunktioner som bidrar till att göra platsen attraktiv, såsom restauranger, caféer, kultur av olika slag och andra typer av upplevelser, men också livsmedelsbutiker och andra grundläggande behov. Detta är också branscher som bidrar till arbetstillfällen och som är svårt att klara sig utan på platsen.

Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta Emil Danielsson på emil.danielsson@jibs.hj.se

Charlotta Mellander

Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.