Cecilia Hedmo disputerade kring två behandlingsmetoder vid avsaknad av tänder
Den 29 november disputerade Cecilia Hedmo vid Jönköping University med sin avhandling som undersöker tandagenesi – en avsaknad av en eller flera tänder – och jämför två vanliga behandlingsmetoder: ortodontisk luckslutning och implantatstödd protetik. Forskningen syftar till att ge nya insikter om estetiska och kliniska resultat, kostnader samt patienternas upplevelser av behandlingarna.
Tandagenesi är en vanlig dental avvikelse som påverkar mellan 1650 och 2400 barn årligen i Sverige, och har betydande estetiska, psykosociala och ekonomiska konsekvenser.
Det övergripande syftet med Cecilias forskning har varit att öka förståelsen för två olika behandlingsmetoder, ortodontisk luckslutning (LS) och implantat-behandling (I), hos patienter med agenesi av överkäkslateralen med avseende på estetiskt och kliniskt resultat, kostnader samt vilka erfarenheter patienterna har av behandlingen.
Kunskapsluckor
– Trots att agenesi av överkäkslateralen och behandlingen som det medför är väl studerat är valet av behandlingsmetod fortfarande omdiskuterat inom tandvårdsprofessionen. Det finns kunskapsluckor gällande patientens upplevelser av behandlingen samt vad kostnader på individnivå och på samhällsnivå för behandlingsmetoderna innebär, berättar Cecilia Hedmo.
Ena metoden att föredra
I sin forskning har Cecilia sett att patienter behandlade med luckslutning orsakade en lägre samhällskostnad jämfört med patienter behandlade med implantat. Fynden i de fyra delarbetena visar att i de fall där båda behandlingsalternativen anses vara möjliga, är ortodontisk luckslutning att föredra.
Vad är det som fångade dig i ämnet du forskat på?
– Redan under min ST-utbildning i Jönköping fick jag upp ögonen för aplasi-2:or då Eva Josefsson erbjöd mig att vara delaktig i hennes forskningsprojekt. Då skulle man ha ett forskningsprojekt som en del av sin ST-utbildning. När jag sedan fortsatte min anställning på avdelningen för ortodonti vid Odontologiska Institutionen fanns möjligheten för mig att arbeta vidare på projektet som jag påbörjade under ST-utbildningen.
Fotnot: Skillnaden mellan aplasi och agenesi ligger i graden av utveckling och när i utvecklingsprocessen avsaknaden sker:
Aplasi: Betyder "avsaknad av utveckling".
Agenesi: Betyder "avsaknad av anlag".
Agenesi innebär total frånvaro av en struktur från början, medan aplasi innebär att utvecklingen påbörjades men avstannade och resulterade i en rudimentär eller icke-fungerande struktur.